Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga

Ett barns första år i hemmet och uppväxtmiljön lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Goda förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller upplevelse av våld skada grunden för en god psykisk hälsa.

Faktorer i hemmiljön som påverkar den psykiska hälsan

• socioekonomiska förutsättningar,
• relationen till föräldrarna,
• föräldrarnas mående,
• användningen av digitala medier, samt
• fritid och tillgång till fysisk aktivitet.

Oro för boende eller ekonomi påverkar barns psykiska hälsa och deras möjligheter och val i vardagen.

Film: Hur kan ungas utsatthet i barndomen påverka psykisk hälsa?

Hur påverkar utsatthet i barndomen risken att vårdas för psykiatriska tillstånd senare i livet? Hör Emma Björkenstam berätta i den här filmen.

Mer om hur utsatthet i barndomen ökar risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder:

Förebyggande och främjande arbete för barn och unga kan göras på olika nivåer i samhället. Läs mer om förebyggande och främjande arbete inom området:

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Förskola och skola – en miljö som kan stärka eller belasta

De flesta barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan eller skolan. Dessa miljöer påverkar den psykiska hälsan både positiv och negativt.

Förskola och skola kan stärka barn och ungas psykiska hälsa och minska ojämlikhet i psykisk hälsa genom att:

• Stödja barns sociala och emotionella utveckling,
• Skapa trygghet, stabilitet och stimulans.

Det är särskilt viktigt om det finns brister i barnets hemmiljö, och för de barn som har större behov än andra.

Den psykiska hälsan påverkas direkt av sociala och fysiska faktorer i skolmiljön, men också indirekt av övergripande strukturella faktorer som utformningen av betygssystem och läroplaner.

Sambandet mellan skolprestation och psykisk hälsa

Det finns ett samband mellan lärande, skolprestationer och hälsa. Barn med sämre psykisk hälsa har ofta svårare i skolan och sämre skolprestationer kan i sin tur påverka den psykiska hälsan negativt.

Utan rätt stöd riskerar barnet att fastna i en ond cirkel som följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.

Hur väl barn och unga klarar skolan har en stor inverkan på den psykiska hälsan senare i livet. Forskning visar till exempel samband mellan låga betyg och risk för depression och självmordsförsök senare i vuxenlivet. På samma sätt är fullgjord grundskola och gymnasieexamen en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god framtida psykisk hälsa.

Trivsel, trygghet och skolstress

De flesta barn uppger att de trivs i skolan. Trots det har trivsel och trygghet minskat över tid, och skolstress relaterat till skoluppgifter och prestationskrav har ökat.

Sjunkande skolprestationer tyder på att det finns brister i skolan. Trots skolans kompensatoriska uppdrag att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen, finns det skillnader i betyg, trivsel och mående mellan olika grupper av elever.

Psykisk hälsa hos skolbarn

De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär, en del uppger låg livstillfredsställelse och merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligare bland flickor än pojkar och vanligast bland de med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Vanliga psykiska besvär är:

• nedstämdhet,
• ångest,
• huvudvärk,
• sömnproblem,
• stress eller känslomässiga besvär som inte alltid syns utåt.

Psykiska besvär vid tidig ålder kan ge konsekvenser på kort och lång sikt. Det är därför viktigt att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem.

Skolans roll i att förbygga psykisk ohälsa

Skolan kan aktivt bidra till minskade psykiska besvär genom att:

• stärka relationerna på skolan och ge socialt stöd,
• ge stöd i det akademiska arbetet,
• arbeta förbyggande mot mobbning,
• stärka känslan av samhörighet med skolan,
• lära barn om psykisk hälsa.

Fysisk aktivitet är också viktig och skolbarn som rör sig mer har bättre allmän hälsa och känner sig mindre stressade av skolarbetet. Insatser som syftar till att öka barnens fysiska aktivitet under skoltid kan också bidra till bättre psykisk hälsa bland barn.

Tidiga insatser och samhällsstöd

Psykisk ohälsa uppstår ofta tidigt, även om det upptäcks och behandlas senare. Därför är det särskilt viktigt att barn och unga får det stöd de behöver i tid. Samhällets stöd till barn och unga behöver utvecklas för att stärka och förbättra barn och ungas psykiska hälsa.

Tidiga insatser kan handla om att ge stöd för att stärka barn och föräldrars förmågor och förutsättningar, både sociala och hälsomässiga. Det kan till exempel ges inom ramen för BVC, förskola eller skola, eller via hälso- och sjukvården eller ungdomsmottagningar.

Mer om hälsa hos barn och unga

Ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa

Ungdomsmottagningar arbetar med psykosociala insatser för unga i åldern 12-25 år. Fokus är faktorer som kan påverka den psykiska hälsan, såsom familj, socialt nätverk, sysselsättning och fritid. I samarbete med Umeå universitet har vi undersökt hur ungdomsmottagningarna i tre olika län arbetar med ungas psykiska hälsa samt vilken roll statliga stimulansmedel spelar inom detta område.

Resultatet visar i korthet att:

• Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja ungas psykiska hälsa samt att förebygga och i vissa fall behandla psykisk ohälsa.
• Statliga stimulansmedel har gjort det möjligt för ungdomsmottagningarna att förstärka och utveckla detta arbete.

Resultatet har publicerats i två rapporter och en filmad intervju samt ett faktablad som belyser ungdomsmottagningars arbete med fokus på psykisk hälsa.

Film: Ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa

I filmen berättar Karin Liljeberg Trotzig, utredare på Folkhälsomyndigheten, om några resultat från utvärderingen som genomförts i samarbete med Umeå universitet.

Läs mer om utvärderingarna av ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa.