Sjukdomsinformation om syfilis

Antalet fall av syfilis varierar från år till år men är fortfarande ovanligt i Sverige. Syfilis är betydligt vanligare bland män eftersom smittspridningen främst sker bland män som har sex med män. En annan benämning på sjukdomen är lues.

Vad orsakar syfilis och hur sprids sjukdomen?

Syfilis orsakas av den spiralformade bakterien Treponema pallidum (en så kallad spiroket). Syfilis är en sexuellt överförbar infektion men kan även överföras via blod eller till foster via moderkakan.

En genomgången infektion ger inte immunitet mot sjukdomen.

Syfilis – statistik

Symtom och behandling

Sjukdomen delas in i tre stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis.

Primärstadiet uppstår tre veckor till tre månader efter smittotillfället. Vid primär syfilis uppstår ett sår, vanligen på könsorganet, cirka tre veckor efter smittillfället. Såret brukar vara hårt och oömt. Ofta får man även svullna lymfkörtlar i ljumsken. Såret kan vara så litet att det inte märks. Utan behandling läker såret på fyra till åtta veckor.
Sekundärstadiet börjar sju till tio veckor efter smittotillfället. Vanliga symtom är feber, svullna lymfkörtlar och utslag på kroppen. Symtom kan uppträda från i stort sett alla organ i kroppen. Sjukdomsbilden är ofta mycket varierande och kan likna en mängd olika sjukdomar. En del människor får inga symtom alls eller så lindriga att de inte lägger märke till dem (latent syfilis).
Tertiärstadiet uppstår efter flera år utan behandling och kan ge allvarliga skador på till exempel hjärta eller hjärna.

Tidig syfilis omfattar det första året av infektionen och inkluderar primär- och sekundärstadiet, samt tidig latent syfilis (symtomfri sjukdom inom 1 år från smittillfället). Sen syfilis omfattar sen latent och tertiär syfilis, det vill säga infektioner som pågått längre än ett år. Tidig syfilis har hög smittsamhet, medan sen syfilis har ingen eller låg smittsamhet.

Hos en gravid kvinna med obehandlad syfilis kan smittan spridas till fostret vilket kan leda till missfall, intrauterin död eller generaliserad infektion hos barnet med symtom från olika organ.

Syfilis behandlas med antibiotika.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning. Sjukdomen ska enligt smittskyddslagen rapporteras av behandlande läkare och diagnostiserande laboratorium.

Det svåra med att ställa diagnos är att över huvud taget ha sjukdomen i åtanke. I primärstadiet kan bakterien detekteras i prov från primärsåret med hjälp av PCR. I övriga stadier av sjukdomen ställs diagnosen serologiskt genom att man påvisar antikroppar mot smittämnet i patientens blod. Vissa antikroppar kvarstår även efter utläkt infektion, vilket kan göra det svårt att fastställa om det är en aktuell infektion. Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten.

Förebyggande åtgärder

Kondom är ett relativt säkert skydd mot syfilis och även mot andra sexuellt överförbara infektioner, förutsatt att kondomen är hel och används under hela samlaget.

Eftersom syfilis kan överföras via blod testas samtliga blodgivare, så kallad blodgivarscreening.

För att förebygga överföring av syfilis från mor till barn erbjuds alla gravida kvinnor ett gratis syfilistest i tidig graviditet.

Det finns inget vaccin mot sjukdomen.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Syfilis klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, det vill säga tidig syfilis i form av primär, sekundär eller tidig latent syfilis (inom 1 år från smittillfället). Bekräftade fall av tidig syfilis anmäls avidentifierat till smittskyddsläkaren samt till Folkhälsomyndigheten. Enligt smittskyddslagen finns det vissa förhållningsregler som är aktuella:

Skyldighet att informera sin sexualpartner om att man bär på smittan (smittbärarskap).
Skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning.
Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.

Utöver dessa förhållningsregler, rekommenderas även personer att avstå från sex under tiden de gäller, för att inte riskera att sprida smittan vidare.

Förhållningsreglerna gäller vanligen till en vecka efter den sista långverkande antibiotikainjektionen, men behandlande läkare på specialistklinik kan göra en annan bedömning.

Anmäl anmälningspliktig sjukdom i Sminet

Läs mer