Sjukdomsinformation
Sidans information syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar och gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad.
Sjukdomsinformation om klamydiainfektion
Klamydiainfektion orsakas av en bakterie och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige.
Vad orsakar klamydiainfektion och hur sprids sjukdomen?
Klamydiainfektion är en sexuellt överförbar infektion som orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis. Bakterien kan infektera urinröret, ändtarmen, svalget, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan infekteras via kontaktsmitta med infekterade kroppsvätskor. Bakterien kan också överföras till nyfödda vid vaginal förlossning.
En genomgången infektion ger inte immunitet mot sjukdomen.
Symtom och behandling
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är kort: några dygn till någon vecka.
De flesta som smittas får inga symtom, men kan ändå sprida sjukdomen vidare. När symtom förekommer är det vanligaste sveda när man kissar. Kvinnor kan också få flytningar och mellan- eller samlagsblödningar. Män kan få uretritsymtom, ibland med genomskinlig flytning från urinröret.
Kvinnor som inte behandlas kan få skador på äggledarna, vilket kan göra det svårt att senare bli gravid. Män kan få inflammation i bitestiklarna, vilket kan ge en ökad risk för sterilitet.
Om en gravid kvinna har klamydiainfektion kan smittan föras vidare till barnet vid förlossningen. Det kan leda till att barnet drabbas av antingen ögoninfektion eller lunginflammation.
Klamydiainfektionen behandlas med antibiotika.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Klamydiainfektion övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning. Sjukdomen ska enligt smittskyddslagen rapporteras av behandlande läkare och diagnostiserande laboratorium.
Diagnos ställs med molekylärbiologiska metoder. Provtagningslokaler väljs utifrån sexuell praktik (det vill säga vilken typ av sex personen haft: vaginalt, oralt, analt). Prov tas på första urinportionen hos män. Hos kvinnor tas vaginalprov och/eller cervixprov. Prov kan också tas från ändtarm, svalg eller öga. Klamydiainfektion kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten.
Förebyggande åtgärder
Kondom är ett relativt säkert skydd mot klamydiainfektion och även mot andra sexuellt överförbara infektioner, förutsatt att kondomen är hel och används under hela samlaget.
Eftersom många kan ha klamydiainfektion utan att veta om det, är det viktigt att personer som har haft oskyddat samlag med en ny eller tillfällig partner eller som misstänker att de kan vara smittade lämnar prov.
Det finns inget vaccin mot sjukdomen.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Klamydiainfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom som ska smittspåras. Bekräftade fall anmäls av laboratoriet och behandlade läkare avidentifierat till smittskyddsläkaren samt till Folkhälsomyndigheten. Enligt smittskyddslagen finns det vissa förhållningsregler som är aktuella:
- Skyldighet att informera sin sexualpartner om att man bär på smittan (smittbärarskap).
- Skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning.
- Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.
Utöver dessa förhållningsregler, rekommenderas även personer att avstå från sex under tiden de gäller, för att inte riskera att sprida smittan vidare.
Förhållningsreglerna gäller i 10 dagar från påbörjad behandling.
Anmäl anmälningspliktig sjukdom i Sminet