Barnvaccinationsprogram
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, barnvaccinationsprogrammet, ger barn skydd mot elva sjukdomar.
Sjukdomarna som alla barn får skydd mot
Dessa sjukdomar omfattas av barnvaccinationsprogrammet. Vaccination erbjuds alla barn och ungdomar kostnadsfritt, inom barnhälsovård och elevhälsa:
- Rotavirus ger en mycket smittsam magsjuka som kan bli allvarlig för små barn.
- Hib (Heamophilus influenzae typ B) kan ge barn mycket allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation, blodförgiftning eller struplocksinflammation.
- Pneumokocker kan ge öron- och bihåleinflammation, men även livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.
- Difteri kallades en gång stryparsjukan och kan orsaka kvävning, särskilt hos barn. Den smittsamma och allvarliga halsinfektionen är extremt ovanligt i Sverige idag men finns i många andra länder.
- Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakar svåra kramper och andningsförlamning. Stelkrampsbakterien finns i jord och förekommer över hela världen.
- Kikhosta är mycket smittsamt. Hostan kommer i attacker som kan göra att man kräks eller tappar andan. För spädbarn kan kikhosta vara livshotande. Äldre barn och vuxna kan få mildare symtom.
- Polio kan orsaka förlamning. Sjukdomen var mycket vanlig för 75 år sedan. Då var dödligheten mycket hög och många fick skador för livet även i Sverige. Idag finns polio i några få länder.
- Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Både barn och vuxna som får mässling kan bli mycket sjuka, med hög feber och utslag. Ungefär vart tredje barn (även i Sverige) får en följdsjukdom som t ex lunginflammation. I sällsynta fall utvecklas en svår inflammation i hjärnan som kan leda till döden.
- Röda hund kan bli allvarlig om en gravid kvinna smittas. Viruset kan orsaka fosterskador. Det kan leda till missfall eller att barnet får svåra missbildningar. Barn och vuxna blir ofta bara lindrigt sjuka men kan smitta andra. Sjukdomen är ovanlig i Sverige tack vare vaccination, men finns i hela världen.
- Påssjuka drabbar spottkörtlar och det centrala nervsystemet. En vanlig följdsjukdom är hjärnhinneinflammation, eller testikelinflammation som leda till sterilitet. Sjukdomen finns i många länder, även i Europa.
- Humant papillomvirus (HPV) kan orsaka cancer i exempelvis livmoderhals, könsorgan, ändtarmsöppning och svalg.
Utöver det nationella vaccinationsprogrammet för barn erbjuds alla spädbarn också kostnadsfri vaccination mot hepatit B av regionerna, i regionala vaccinationsprogram:
- Hepatit B ger leverinflammation som kan orsaka leverskador eller levercancer på lång sikt. Risken är störst om man smittas som barn.
Då ges vaccinationerna
Skyddet av det svenska barnvaccinationsprogrammet uppnås i de flesta fall genom kombinationsvacciner. Det innebär varje vaccination ger skydd mot flera sjukdomar. På så sätt behöver barnet inte få så många sprutor. Vaccinationerna ges enligt nedanstående schema.
| Vaccin mot | 6 veckor | 3 månader | 5 månader | 12 månader | 18 månader | 5 år | Årskurs 1–2 |
Årskurs 5 | Årskurs 8-9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rotavirus | Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3 (a) |
– | – | – | – | – | – |
| Difteri | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Stelkramp | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Kikhosta | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Polio | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | – |
| Hib (Haemophilus influenzae typ b) | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Hepatit B | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Pneumokocker | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Mässling, påssjuka, röda hund | – | – | – | – | Dos 1 | – | Dos 2 | – | – |
| HPV (Humant papillomvirus) | – | – | – | – | – | – | – | Dos 1 och 2 | – |
(a) Gäller för vaccin mot rotavirus som ska ges i tre doser.
Vaccinationsschema för barnvaccinationsprogrammet (PDF, 61 kB)
Kompletterande vaccination vid behov
Alla barn upp till 18 år ska erbjudas vaccination mot sjukdomar i det allmänna vaccinationsprogrammet, om de inte har vaccinerats i enligt schemat. Barnhälsovården och elevhälsan ansvarar för att erbjuda kompletterande vaccinationer och bör ha rutiner för sådana tillfällen.
Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker behöver bara erbjudas barn upp till 6 års ålder. Pojkar kan vara aktuella för kompletterande vaccination mot HPV bara om de är födda 2009 och senare.
Elevhälsan kan erbjuda kompletterande vaccinationer till elever som är 18 år eller äldre om lokala rutiner och förutsättningar tillåter, men är inte skyldiga att göra det. I övriga fall får eleverna vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning och själv bekosta de doser som saknas för att få ett fullgott skydd av vaccination.
Vaccination mot hepatit B erbjuds också
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot hepatit B till alla spädbarn. Utöver det nationella vaccinationsprogrammet för barn erbjuder därför regionerna kostnadsfri vaccination mot hepatit B, genom regionala vaccinationsprogram.
Skyddet mot hepatit B uppnås genom ett kombinationsvaccin som ger skydd mot totalt sex sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
Rekommendationer om vaccination mot hepatit B
Vaccination av för tidigt födda barn
Barn som är för tidigt födda ska som regel vaccineras som vanligt, det vill säga vid ordinarie tidpunkter efter födseln (okorrigerad ålder).
Barn som är födda före gestationsvecka 32 rekommenderas en extra dos vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B, för att ge ett tidigt och förstärkt skydd. Den extra dosen ges från 6 veckors ålder.
Rekommendationer om vaccination av för tidigt födda barn
Barn som vid 6-12 veckors ålder fortfarande vårdas på sjukhus rekommenderas få första dosen vaccin mot rotavirus på neonatalavdelningen.
Rekommendationer om vaccination mot rotavirus till sjukhusvårdade barn på neonatalavdelning
Vägledning för vaccination
För att ge stöd vid vaccination av barn har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning. I vägledningen beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar om hur vaccination läggs upp för de barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet (kompletterande vaccinationer).
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn regleras genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Dessa har reviderats genom åren. De föreskrifter som gäller nu har sammanställts i en sammanfogad (konsoliderad) version. Som regel ansvarar kommunerna och andra huvudmän för elevhälsan för vaccination av skolbarn. Detta regleras i smittskyddslagen (2004:168). När lagtexten skrevs var förskoleklass inte obligatorisk, och därför gjorde man ett undantag för elever i förskoleklass. Det är därför som regionen ansvarar för vaccination av barn som går i förskoleklass. Inga vaccinationer är dock förlagda till förskoleklass i dagsläget. Sedan höstterminen 2018 är förskoleklass obligatorisk och undantaget kommer att tas bort den 1 juli 2028. Behov av kompletterande vaccinationer som identifieras i förskoleklass kan erbjudas av elevhälsan om lokala förutsättningar tillåter det. Annars får barnet hänvisas till regionala vårdenheter.
Informationsmaterial och metodstöd
Som stöd i arbetet med vaccination av barn och ungdomar och för dialogen med vårdnadshavare, barn och unga har vi samlat informationsmaterial och metodstöd.
Stöd för dig som arbetar med vaccinationer
Aktuella frågor och svar om barnvaccinationer
Här finns svar på några aktuella och generella frågor som inte besvaras i texten ovan. Fler svar finns kopplat till respektive sjukdom och vaccination: Vaccinationer A-Ö.
Här nedan sammanfattas svar på några frågor om innehållet i vaccin som återkommer. Läkemedelsverket har mer aktuell information om innehållet i vacciner och vad det innebär.
Innehållet i vaccin
De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel alls. Ett vanligt konserveringsmedel som kan användas i vacciner numera är en organisk fenol-förening, fenoxietanol, med låg toxicitet som bryts ner och snabbt försvinner ur kroppen.
Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) är ett hjälpämne i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot den sjukdom som vaccinet ger skydd mot. Mängden aluminium som finns i vacciner är väldigt liten.
Aluminium är en vanlig metall i vår omgivning och finns bland annat i dricksvatten och föda. Vuxna äter i genomsnitt 7–9 milligram av aluminium per dag. Den vanligaste mängden av aluminium i en dos vaccin är 0,5–0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden i vaccin.
Det finns lika mycket aluminium i två liter av modersmjölksersättning som i en dos av vaccin. Jämförande studier har gjorts hos barn på hur mycket aluminium som tar sig in i blodbanan via upptag från tarmen via födan (bröstmjölk, bröstmjölksersättning och barnmat) och via vaccinationer som ingår i vaccinationsprogram för barn. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl under de nivåer som anses vara säkra.
Aluminiumsalter har använts i vacciner i över 70 år.
Kvicksilverföreningar som tiomersal användes tidigare som konserveringsmedel i flera vacciner. Sedan 1992–1993 används inte längre några sådana konserveringsmedel i barnvaccinationer. Användningen hade inte några påvisbara negativa medicinska effekter, men de har tagits bort av allmän hänsyn till miljön.
Läs mer
Publikationer
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2024
Publicerad:Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023
Publicerad:Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2022
Publicerad:Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.
-
Vaccinationsprogram för barn
Publicerad:Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.