Om vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som uppstår till följd av vård, till exempel efter operationer eller vid användning av urinkateter. Varje år drabbas miljontals människor världen över av vårdrelaterade infektioner. I Sverige har nästan var tionde patient en sådan infektion. Många av dessa infektioner kan undvikas med bättre vårdhygien och rutiner.
Vårdhygien handlar om att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Det innebär bland annat att följa basala hygienrutiner och ha rena lokaler anpassade för vård och omsorg. Det behövs tydliga rutiner, allt för att skydda patienter och personal.
Varför är vårdrelaterade infektioner ett problem för antibiotikaresistens?
I vården används mycket antibiotika. Det ökar risken för att bakterier blir resistenta, eller svåra att behandla. När infektioner sprids inom vården ökar också användningen av antibiotika.
Genom att förebygga vårdrelaterade infektioner kan vi:
- minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier
- begränsa användningen av antibiotika, eftersom färre patienter behöver behandlas.
Det gör att antibiotikan fortsätter att fungera när den verkligen behövs.
Mer om antibiotika och antibiotikaresistens
Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner
Vissa patienter är mer sårbara och löper högre risk för att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Riskfaktorer för att utveckla en vårdrelaterad infektion är exempelvis urinkateter och sår.