Om fysisk aktivitet och stillasittande

Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden.

Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång­varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar.

Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Skapa förutsättningar för rörelse

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver därför bedrivas inom och mellan många samhällssektorer och på många olika nivåer.

Det kan till exempel handla om:

• Samhällsplanering för tillgängliga och inspirerande miljöer.
• Insatser som främjar fysisk aktivitet i förskola, skola, på arbetsplatser och inom vård och omsorg.
• Synliggöra och förändra begränsande normer.

Fysisk aktivitet i arbetslivet

Fysisk aktivitet inom vård och omsorg

Samverkan för ett rörelsefrämjande samhälle

Det krävs ett långsiktigt arbete för att åstadkomma ett samhälle med jämlika förutsättningar och möjligheter till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Enligt modell från Världshälsoorganisationen, WHO, bör målsättningen med arbetet vara att skapa en struktur som stimulerar till fysisk aktivitet genom aktiva miljöer och samhällen.

Nyckelfaktor för att lyckas är bland annat:

• Samverkan mellan nationella och regionala aktörer
• Samverkan mellan olika kommunala och regionala förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre.
• Samverkan behöver inkludera både offentlig och privat sektor, samt civilsamhället.

Vårt arbete med fysisk aktivitet

Folkhälsomyndighetens uppdrag utgår från den nationella folkhälsopolitiken vilket innebär att vi arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En viktig del i arbetet är också att ta fram kunskap om åtgärder och insatser som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet i befolkningen.

Kompetenscentrum för fysisk aktivitet – ett nationellt stöd

Från 2026 startar vi ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Centret ska stödja samverkan mellan myndigheter och aktörer inom sex nyckelsektorer:

• Förskola, skola och fritidshem
• Fritid
• Samhällsplanering
• Transport
• Hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst
• Arbetsliv

Kompetenscentrumet blir en permanent funktion hos Folkhälsomyndigheten och ska driva på utvecklingen mot ett rörelsefrämjande samhälle.

Kraftsamling för ökad rörelse 2026

Folkhälsomyndigheten koordinerar det nationella arbetet för ökad rörelse. Vi samlar aktörer, skapar gemensamma förutsättningar och erbjuder stöd – från kunskapsmaterial till praktisk hjälp på lokal och regional nivå. Under 2026 kraftsamlar vi för ett rörelsefrämjande år.

Nationell och internationell samverkan för ett rörelsefrämjande samhälle

Folkhälsomyndigheten är samordnande myndighet för fysisk aktivitet och nationell kontaktpunkt för arbetet med hälsostärkande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion.

Folkhälsomyndigheten ingår även i det nationella cykelrådet som är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling. Varje år tar rådet fram ett nationellt cykelbokslut med syftet att följa upp och redovisa cyklandets utveckling i Sverige kopplat till de transportpolitiska målen.