Barn och ungas rörelsevanor

Svenska mätningar av barn och unga 4–17 år visar tydliga mönster:

• Pulshöjande aktivitet minskar ju äldre man blir.
• Stillasittandet ökar – redan från tidig ålder sitter barn mer än åtta timmar per dag.
• Pojkar är något mer aktiva än flickor, särskilt i skolåldern.
• Efter nio års ålder sitter flickor mer än pojkar, störst skillnad syns bland 15-åringar.

Det övergripande budskapet för fysiska aktivitet och stillasittande i Sverige är att all rörelse räknas. Att gå, cykla, leka, dansa eller hoppa studsmatta – allt bidrar till bättre hälsa och minskat stillasittande.

De framtagna riktlinjerna och rekommendationerna fungerar som stöd för hur mycket barn och unga bör röra sig.

Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Rörelse stärker den psykiska hälsan

Rörelse kan göra stor skillnad för barns och ungas psykiska hälsa. Barn som rör sig regelbundet mår ofta bättre, känner mindre oro och nedstämdhet och sover bättre om natten. De beskriver också att de får mer energi, lättare att koncentrera sig och en större trygghet i sig själva.

Rörelse kan också stärka relationer, tillit och självkänsla – till exempel när man leker, tränar eller gör saker tillsammans med andra. Därför kan även små ökningar av fysisk aktivitet ge märkbara förbättringar i både vardagen och skolan.

Ojämlika förutsättningar – stora skillnader mellan grupper

Barns möjligheter att röra sig påverkas av ekonomi, normer och om de har platser där de känner sig välkomna och trygga att vara aktiva. Exempel:

• Barn i familjer med lägre socioekonomi deltar mer sällan i aktiviteter som kostar pengar eller kräver utrustning.
• Hbtqi-ungdomar, unga som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera eller intersexpersoner, undviker ibland aktiviteter för att slippa kommentarer, blickar eller miljöer där de inte känner sig accepterade.
• Barn och unga med funktionsnedsättning rör sig mindre – ofta på grund av att lekplatser, idrottshallar inte är anpassade eller att olika grupper för rörelse och fysisk aktivitet inte känns öppna för alla.

Fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning [Länk kommer]

Ungas röster – vad hjälper och vad hindrar rörelse?

I en studie som genomfördes av Folkhälsomyndigheten fick ungdomar själva berätta vad som gör det lättare och vad som gör det svårare att vara aktiva i vardagen. Så här sa ungdomarna:

Det som underlättar rörelse för barn och unga:

• platser utomhus där det är lätt att leka, spela och vara spontan, och som bjuder in till olika former av rörelse,
• aktiviteter och samlingsplatser som inte kostar pengar,
• kompisar och vuxna som uppmuntrar, följer med eller deltar.

Det som försvårar rörelse för barn och unga:

• avgifter eller krav på utrustning som många inte har råd med,
• mörka eller dåligt upplysta platser där man inte känner sig trygg,
• normer och attityder, till exempel kommentarer om kön, hudfärg eller att ”inte passa in”,
• långa skoldagar som tar energi,
• skärmar som gör det lätt att bli stillasittande.

Ungdomarna beskriver också att relativt små förändringar – som bättre belysning, fler öppna aktivitetsytor och fler spontana platser att vara på – kan göra stor skillnad för möjligheten att röra sig mer.

Varför är den här kunskapen viktig?

Rörelsevanor formas tidigt och påverkas av hur barns vardag ser ut – i skolan, hemma och på fritiden. När vissa barn rör sig mindre än andra ökar skillnaderna i hälsa. Genom att utveckla de platser där barn och unga vistas varje dag kan fler få bättre förutsättningar för rörelse, hälsa och välbefinnande – både nu och senare i livet.

Mer om varför rörelse är så viktigt.

Varför främja fysisk aktivitet? [Länk kommer]

Så kan olika samhällssektorer bidra

Arbetet för att främja rörelse hos barn och unga berör hela samhället. Hur det tar sig uttryck i praktiken skiljer sig mellan olika samhällssektorer, beroende på ansvar och förutsättningar. Här kan du läsa mer om hur arbetet kan se ut inom respektive samhällssektor:

• Förskola, skola och fritidshem
• Fritid
• Samhällsplanering
• Transport
• Hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst
• Arbetsliv