Rörelse och fysisk aktivitet bland personer med funktionsnedsättning

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och delaktighet.

När aktiviteter anpassas efter personens förutsättningar – till exempel med tydliga instruktioner, olika tempomöjligheter eller redskap som möter olika behov – skapas förutsättningar för både glädje och delaktighet. Barn behöver också få vara med och påverka hur aktiviteter utformas. När vi lyssnar in, involverar och ger utrymme för olika sätt att delta ökar både glädjen och lusten att röra sig.

Främja rörelse för personer med funktionsnedsättning

Inspirationsfilm om ett inkluderande rörelsesamhälle. Filmen handlar om att rörelse ska vara en självklarhet. Hur kan vi utforma miljöer som inkluderar alla?

Syntolkad version av filmen Främja rörelse för personer med funktionsnedsättning finns längst ned på sidan.

Vanliga hinder i omgivningen

Rörelsefrihet beror på omgivningen - inte på personen. Hinder i den fysiska eller sociala miljön begränsar ofta möjligheten att vara aktiv. Exempel på hinder är:

Fysiska barriärer

entréer med trappor som gör det svårt att komma in,
omklädningsrum och toaletter som inte är anpassade för att alla ska få plats,
bollar eller redskap som är svåra att greppa, styra eller nå.

Ekonomiska och praktiska hinder

avgifter för aktiviteter eller brist på anpassade transportlösningar som gör att man inte kan delta,
kostnad för att köpa/hyra fritidshjälpmedel samt tillgång till personlig assistans.

Sociala och känslomässiga hinder

grupper eller miljöer där man inte känner sig välkommen, sedd eller delaktig - till exempel om aktiviteter saknar tydliga instruktioner, teckenspråkstolkning eller stöd för alternativa kommunikationssätt,
otydliga regler eller förväntningar som skapar osäkerhet, särskilt för barn eller personer med kognitiva utmaningar.

Sensoriska och kognitiva hinder

överstimulerande ljud- eller ljussituationer som gör det svårt att fokusera eller delta (till exempel för personer med autismspektrum eller hörselnedsättning),
komplexa eller otydliga instruktioner som inte tar hänsyn till olika sätt att lära eller uppfatta information.

Det är ofta dessa hinder runt personen – inte funktionsnedsättningen – som begränsar möjligheten att vara aktiv.

Rörelse gör skillnad

Rörelse kan ge bättre ork, mindre smärta och göra vardagen lättare att klara – oavsett funktionsnedsättning. Effekterna kommer snabbt, även av små mängder aktivitet.

Skillnad på stillasittande, vardagsrörelse och fysisk aktivitet [Länk kommer]
Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Rätt stöd är viktigt

För vuxna med intellektuell funktionsnedsättning kan stöd från omgivningen vara avgörande. Det kan handla om:

Hjälp att planera dagen.
Någon som följer med till aktiviteten.
Tydliga och lugna instruktioner.

En trygg miljö, där man känner igen både plats och personer, gör det lättare att delta. Mindre grupper och ett anpassat tempo ökar delaktigheten.

Främja fysisk aktivitet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Så här blir det enklare att röra sig mer

Ta sig dit man vill

Det blir enklare att röra sig när vägen dit fungerar. Jämna gångvägar, god belysning och möjlighet att vila längs vägen gör stor skillnad. För många är det avgörande att ha någon som kan följa med, eller att resor och transporter fungerar.

Kunna delta i aktiviteten

Tydliga instruktioner, ett tempo som går att följa och material som fungerar för olika personer gör att fler kan vara med. En del behöver få prova i egen takt eller veta hur aktiviteten går till innan den börjar.

Få det stöd som behövs

Stöd från en annan person kan vara det som gör att aktiviteten blir av – till exempel hjälp att ta sig i väg eller att komma in i en lokal.

Känna sig välkommen

Ett inkluderande bemötande och möjlighet att delta på egna villkor kan vara avgörande för om man vågar prova och vill fortsätta.

Så kan olika samhällssektorer bidra

Samhället kan skapa förutsättningar till rörelse och fysisk aktivitet.

Exempel på vad som kan hjälpa är:

Utforma skolgårdar, gångvägar, parker och aktivitetsytor där fler kan ta sig fram och vara med.
Erbjuda information som är lätt att förstå – till exempel med bilder eller tydliga steg.
Tillgång till stöd, exempelvis en stödperson, redskap eller bildstöd, innan och på plats.
Skapa aktiviteter med lugnare tempo och mindre grupper.
Möjlighet till vardagsrörelse nära hemmet.

Olika samhällssektorer, som förskola, skola, fritid, samhällsplanering, transport, arbetsliv och hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst, kan bidra på olika sätt.

Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva

Personer med funktionsnedsättning är generellt mindre fysiskt aktiva än övriga befolkningen. Detta beror ofta på bristande tillgänglighet, begränsande samhällsnormer eller otillräcklig tillgång till hälsofrämjande miljöer.

Personer med funktionsnedsättning är även mer stillasittande än befolkningen generellt, vilket kan leda till högre förekomst av obesitas, diabetes och högt blodtryck, det vill säga sjukdomar som hade kunnat förebyggas.

Läs mer

Främja rörelse för personer med funktionsnedsättning – Syntolkad