Riskklasser för biologiska agens
LyssnaBiologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).
Kriterier som avgör klassificeringen finns beskrivna i fjärde utgåvan av WHO:s Laboratory biosafety manual, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (bilaga 7, kapitel 11 i AFS 2023:10).
Vid klassificeringen bedöms faktorer som:
- Sannolikheten att drabbas av sjukdom efter exponering för en biologisk agens
- Möjligheten att förebygga eller bota sjukdom
- Riskerna och konsekvenserna för individ och samhälle samhället om ett visst biologiska agens sprids.
Biologiska agens riskklass behöver beaktas, men är inte direkt avgörande för valet av laboratoriets skyddsnivå. Valet av skyddsnivå görs efter en riskbedömning där en rad andra faktorer utöver riskklass vägs in.
Riskklass 1
I denna riskklass finns biologiska agens som normalt inte orsakar infektioner hos människa, men som under vissa förutsättningar i en del personer kan orsaka annan ohälsa som överkänslighet.
Exempel:
- Saccharomyces cerevisiae (bagerijäst)
- Lactobacillus acidophilus.
Riskklass 2
Biologiska agens i riskklass 2 och högre riskklasser benämns också smittämnen. De kan orsaka infektion som kan ge upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga men. Oftast är spridningsrisken begränsad.
Till riskklass 2 eller högre klassificeras även virus som isolerats från människa och som inte tillhör någon riskklass, om det inte finns belägg för att dessa virus inte kan orsaka sjukdom hos människa.
Exempel:
- Hepatit A-virus
- Influensavirus
- Grupp A streptokocker
- Staphylococcus aureus.
Riskklass 3
Smittämnen i riskklass 3 kan ge allvarliga konsekvenser vid exponering och sjukdom. Det kan exempelvis orsaka allvarlig sjukdom. Ofta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan finnas risk för spridning ut till samhället.
Exempel:
- Hepatit B-virus
- Hiv
- Mycobacterium tuberculosis
- Bacillus anthracis
- Plasmodium falciparum.
Riskklass 4
Smittämnen i riskklass 4 kan ge mycket allvarliga konsekvenser vid exponering och sjukdom. Det finns sällan möjlighet till effektiv behandling eller förebyggande åtgärder som vaccination. Det kan ge stora konsekvenser om smittämnet sprids i samhället.
Exempel:
- Ebolavirus
- Marburgvirus
- Lassafebervirus
- Krim-Kongo blödarfebervirus.
Läs mer
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljö AFS 2023:10, liksom i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG finns en förteckning över vilka smittämnen/biologiska agens som hör till respektive riskklass i Sverige, respektive Europa.