Sekundära barriärskydd
LyssnaEn viktig princip inom bioriskhantering är användning av barriärer för att upprätthålla inneslutning ("containment") i ett kontrollerat område för det biologiska material som hanteras.
I begreppet sekundära barriärer ryms hur byggnader, ventilation, avlopps- och avfallshantering utformas och konstrueras i syfte att förhindra oavsiktlig spridning till omgivning/miljö. Dessa anordningar är anpassade till den skyddsnivå på laboratoriet som hanteringen av smittämnet kräver.
De sekundära barriärskydd som tillämpas bör anpassas till den skyddsnivå för laboratorier som hanteringen av smittämnet kräver. Smittämnen i de högre riskklasserna kräver i många fall fler och mer komplexa sekundära barriärskydd.
Nedan ges exempel på sekundära barriärskydd i laboratorier.
Lokalernas utformning
Laboratoriet behöver vara utformad så att det finns ordentligt med utrymme för laboratorie- och underhållsarbete. Arbetsbänkar, golv, väggar och tak behöver vara lätta att rengöra och underhålla. Det behöver finnas ändamålsenliga utrymmen för lång- och korttidsförvaring. Beroende på ett laboratoriums skyddsnivå ställs särskilda krav på exempelvis fysisk isolering av verksamheten inklusive system för tillträdesrestriktioner.
System för tillträde och övervakning
För att begränsa tillgången till laboratoriet kan det finnas behov av tekniska system, exempelvis låsta dörrar med krav på individuella passerkort och slussystem. Inloggningsdator kan användas för registrering av personalens arbetstider och vilka smittämnen de hanterat. En del verksamheter använder kamerasystem för övervakning av lokalerna.
Ventilation
I vissa fall ställs särskilda krav på ventilationen. Det kan röra sig om HEPA-filtrerad till- eller frånluft, riktat luftflöde samt luftslussar med tryckskillnader mellan laboratoriets zoner och omgivningen.
Anordning för handtvätt eller persondusch
Laboratoriepersonal behöver ha tillgång till handfat, handtvål och/eller handdesinfektion i situationer där det finns smittrisk.
Om riskbedömningen visar att det är nödvändigt ska möjlighet till persondusch ges i samband med att laboratoriet lämnas.
Autoklav
Genom autoklavering kan potentiellt smittförande avfall från laboratoriet omvandlas till konventionellt avfall. Vid autoklavering används trycksatt ånga i temperaturer runt 121–134 °C. Autoklaven kan vara dubbelsidig, med dörrar på både laboratoriets insida och utsida, eller vara placerad i nära anslutning till verksamheten.
Avloppssystem
Vid hantering av smittämnen i riskklass 3 och riskklass 4 ställs höga krav på laboratoriets avloppssystem. För att hantera potentiellt smittförande vätska från laboratoriets avlopp samlas vätskan upp i särskilda tankar för kemisk inaktivering med exempelvis natriumhypoklorit eller i kokkärl för värmeinaktivering.