Under året har antibiotikaförsäljningen minskat i alla län. Storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, som är de landsting med högst antibiotikaförbrukning, minskade sin försäljning kraftigt. Stockholm och Västra Götaland hör dessutom till de län som minskade antibiotikaförsäljningen allra mest under 2013, 10 respektive 11 procent.

Västerbottens läns landsting hade lägst antibiotikaförsäljning under 2013 (267 recept per 1000 invånare och år) och ligger därmed närmast det långsiktiga nationella målet, som finns angivet i patientsäkerhetssatsningen, på 250 recept per 1000 invånare och år.

– Det är positivt att antibiotikaförbrukningen minskar i alla landsting då vi vet att det fortfarande sker en överförskrivning. Många åtgärder och arbetsinsatser har gjorts i landet för att vi ska få en mer rationell antibiotikaförskrivning. Till exempel har många Stramagrupper arbetat med att förse läkare i primärvården med återkoppling av deras personliga antibiotikaförskrivning för att starta ett lärandearbete. Ett annat exempel är att det har publicerats nya nationella behandlingsrekommendationer för halsfluss som är en av de diagnoser som leder till flest antibiotikarecept på vårdcentraler, säger Jenny Hellman, apotekare vid Folkhälsomyndigheten.

Stor minskning av luftvägsantibiotika

Störst försäljningsminskning 2013 ses i gruppen antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner. Samtliga läkemedel som tillhör denna grupp gick ner, och störst var minskningen för makrolider (26 procent), doxycyklin (18 procent) och penicillin V (13 procent).

I åldersgruppen barn 0-6 år står antibiotika mot luftvägsinfektioner för något mer än 80 procent av alla recept och det är också i denna åldersgrupp som vi ser den största minskningen av luftvägsantibiotika.

Ökad följsamhet

Nedre urinvägsinfektion är en av de vanligaste infektionerna hos vuxna kvinnor. Dessa infektioner ska enligt behandlingsrekommendationer i första hand behandlas med urinvägsantibiotika med smalt spektrum, pivmecillinam eller nitrofurantoin. Under 2013 ökade användningen av dessa två förstahandspreparat något medan de två bredare antibiotikagrupperna, trimetoprim och fluorokinoloner, minskade med 15 respektive 5 procent.

– För att bibehålla antibiotikas effekt så länge som möjligt ska antibiotika med smalspektrum väljas framför bredspektrumantibiotika varje gång det är möjligt. Det är därför positivt att pivmecillinam och nitrofurantoin används i allt större utsträckning framför trimetoprim och kinoloner, säger Anders Ternhag, överläkare vid Folkhälsomyndigheten.

Antibiotika när det behövs

Sjukvården är beroende av effektiva antibiotika vid svåra akuta infektioner och till exempel vid infektioner i samband med cancerbehandlingar och efter operationer. Dessvärre är antibiotikaanvändning kopplat till både uppkomst och spridning av antibiotikaresistens hos bakterier. Ett av Folkhälsomyndighetens viktigaste uppdrag är att arbeta för att bevara antibiotikas effekter genom rationell användning d.v.s. bara när de behövs och på rätt sätt. Viktigt är också att verkligen kunna behandla de patienter som behöver antibiotika på ett effektivt sätt. Folkhälsomyndigheten har därför tillsammans med andra intressenter börjat utvärdera metoder och indikatorer som kan mäta detta.

Folkhälsomyndigheten arbetar kontinuerligt med att följa upp användningen av antibiotika. Djupare analyser av detta publiceras i den årliga rapporten SWEDRES/SVARM.

Till antibiotikastatistik - kvartalsrapport 4 2013

Kontakt

Jenny Hellman, apotekare, Folkhälsomyndigheten, 010-205 24 05
Anders Ternhag, överläkare, Folkhälsomyndigheten, 010-205 24 12

Kategori: Nyhet