– Hälsoskillnaderna i befolkningen är ett stort problem inte bara för de drabbade utan för hela samhällets utveckling. Vi måste motverka detta på bred front, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Trots att svenskarnas hälsa generellt blir allt bättre finns det idag stora skillnader mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Det är tidigare belagt att människors hälsa är nära kopplat till utbildningsbakgrund och ekonomisk situation. Folkhälsomyndighetens rapport visar nu tydligt att utsatta grupper inte har kunnat tillgodogöra sig de förbättringar i hälsa och livslängd som kommit många andra till del de senaste decennierna.

Personer med kortare utbildning utsätts oftare för större risker i arbetslivet, har större ekonomisk utsatthet och mindre makt över den egna livssituationen. Möjligheterna att genom egna val förbättra sin hälsa blir därmed mer begränsad.

Stor skillnad i förväntad livslängd

Folkhälsomyndighetens rapport visar att en 30-åring med förgymnasial utbildning förväntas leva fem år kortare än en 30-åring med eftergymnasial utbildning.

När det gäller folksjukdomarna är skillnaderna stora. Exempelvis hjärtinfarkt är mer än tre gånger vanligare bland 35-44 åringar med förgymnasial utbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning. Även självmord och psykisk ohälsa sticker ut och är omkring dubbelt så vanligt bland dem med förgymnasial utbildning.

– En god hälsa är något av det viktigaste i livet för de flesta människor. Våra siffror visar att det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige, och särskilt för att motverka skillnaderna. Ett hälsotänk måste börja genomsyra hela samhället och bli en viktig del i all samhällsplanering, säger Johan Carlson generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Ladda ner hela rapporten: Folkhälsan i Sverige 2014.

Kategori: Pressmeddelande