Dålig tandhälsa är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Avsevärt vanligare är det också med nedsatt psykiskt välbefinnande bland personer med funktionsnedsättning. Svår stress, svåra sömnbesvär, svår trötthet samt svår huvudvärk, annan svår värk eller svåra besvär med smärtor är också vanligare. Ett liknande mönster framträder för föräldrar med funktions­nedsättning i jämförelse med föräldrar utan funktionsnedsättning.

Går att förbättra med insatser

I många fall har ohälsan ett direkt samband med funktionsnedsättningen då den ofta beror på sjukdom eller skada. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Hit hör till exempel ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Hälsan skulle alltså gå att förbättra genom samhälleliga insatser.

Folkhälsomyndigheten har under 2011–2016 uppdrag inom ramen för regeringens strategi för genomförande av funktions­hinders­politiken, att följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Dessutom ska uppföljningen omfatta hälsofrämjande och förebyggande insatser som görs nationellt, regionalt och lokalt. 2014 års delrapport som redovisar Folkhälsomyndighetens arbete med uppdraget har nu överlämnats till regeringen och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam).

Läs mer om uppdraget

Kategori: Nyhet