Utbrottet är mycket stort och spritt över ett omfattande geografiskt område men nu minskar antalet nya fall påtagligt och det geografiska området där en spridning fortfarande sker har minskat väsentligt i omfattning. Uppenbarligen börjar de omfattande åtgärderna som vidtagits nu få en tydlig effekt.

Lokala myndigheter i det drabbade länderna, tillsammans med flertalet internationella organisationer såsom WHO och Läkare utan gränser, arbetar intensivt för att begränsa utbrottet som utmärker sig då det är mer geografiskt spritt än tidigare utbrott. Utbrottets utbredning gör att insatserna för att spåra personer som misstänks ha haft kontakt med en virusinfekterad person blir mer omfattande och fortfarande står ett stort antal personer under medicinsk observation efter att ha haft kontakt med misstänkta fall.

Utbrottet av sjukdomen är det största på sju år och ebolavirus har aldrig tidigare påvisats i Guinea där utbrottet startade i den sydöstra delen av landet i början av februari i år. Under veckorna som följde rapporterades flera fall från olika regioner i landet, inklusive från huvudstaden Conakry. Majoriteten av fallen har inträffat i regionen Guekedou och i den angränsande regionen Macenta men fall har även bekräftats i regionerna Kissidougou, Dabola och Djingaraye. Hälsoministeriet i Guinea fortsätter att rapportera misstänkta fall av sjukdomen, men nu i något mindre omfattning än tidigare.

De senast rapporterade fallen är från Conakry (2 fall) och Guekedou (4 fall). Fallen rapporterades den 26 april och samtliga sex fall är verifierade,Kontaktspårningen i de övriga fyra områdena som tidigare rapporterat fall (Macenta, Kissidougou, Dabola och Djingaraye) har avslutats sedan samtliga fall som stått under observation har passerat inkubationstiden (21 dagar) utan att visa tecken på sjukdom. Grannlandet Liberia har hittills rapporterat 35 fall, varav 6 är laboratorieverifierade. Antalet dödsfall har skrivits ned till 11 från tidigare rapporterade 13. Det senaste verifierade fallet insjuknade den 6:e april.

Inga nya fall har rapporterats från Sierra Leone, dock pågår en utredning av 3 fall med symtom på viral hemorragisk feber (VHF). Eftersom Lassafeber är endemiskt i Sierra Leone utreds fallen både avseende Lassafeber och EVD. I Sierra Leone har 98 fall med misstänkt VHF undersökts, tio av dessa har identifierats som Lassafeber övriga har varit negativa.

De tidigare misstänkta fallen i Mali har alla testat negativt för ebolavirus och har avfärdats. Likaså det misstänkta fallet i Ghana.

Utbrottet orsakas av Ebola Zaire

De initiala laboratorieanalyserna utfördes i högsäkerhetslaboratoriet (P4) vid Institut Pasteur/INSERM i Lyon, Frankrike och analyser av virusets arvsmassa visade att det rör sig om en art av ebolavirus, Ebola Zaire, som tidigare orsakat utbrott med hög dödlighet. De stora utbrotten i Demokratiska republiken Kongo (f.d. Zaire) 1976, 1995 respektive 2007 orsakades av denna art av viruset och vid dessa utbrott så avled över 70 % av de smittade personerna. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel i New England Journal of Medicine rapporterar forskare att utbrottet orsakas av en ny stam av Ebola Zaire. Analyserna tyder på att den nya stammen av viruset sannolikt inte överförts från något av de länder som tidigare drabbats av EVD. Istället visar resultaten på att viruset har härbärgerat och utvecklats i en ännu okänd djurpopulation i Västafrika för att därefter ha spridit sig till människa. Undersökningar av smittkedjan för det pågående utbrottet pekar mot att det första fallet av sjukdomen inträffade redan i december 2013 men det är ännu oklart hur den första personen smittades.

Då de finns ett flertal sjukdomar som kan ge symtom som liknar de vid tidig EVD är en snabb diagnostik av sjukdomen viktig, både för att kunna sätta in nödvändiga åtgärder för att vårda patienten på ett säkert sätt och för att kunna begränsa spridningen av sjukdomen men diagnostiken är lika viktigt för att kunna avfärda misstänkta fall. Diagnostiken är primärt baserad på påvisning av virusets arvsmassa och för det nu pågående utbrottet så utför flera laboratorier diagnostiska analyser av prover från patienter med misstänkt EVD, bland annat så är det europeiska mobila laboratoriet på plats i Guekedou i Guinea. Sjukdomar vars symtom kan vara lika de vid EVD omfattar bland annat andra blödarfebervirusinfektioner varav Lassafeber är en relativt vanlig infektion i delar av västra Afrika. Exempel på andra sjukdomar som kan orsaka symtom liknande dem vid EVD är malaria, gula febern, leptospiros, tyfoidfeber, fläckfeber, shigellainfektion, EHEC och kolera.

Sprids via kontakt med kroppsvätskor

Ebolavirus, tillhörande familjen filoviridae, kan orsaka viral blödarfeber och sjukdomen är en så kallad zoonos, en smitta som kan spridas från djur till människa. Ebolavirus finns endast naturligt i Afrika och även om fladdermöss misstänks utgöra huvudreservoar för viruset så är det ännu inte fastslaget.

Mellan människor sprids ebolavirus via kontakt med blod och andra kroppsvätskor från infekterade personer, även föremål som varit i kontakt med infekterade kroppsvätskor kan innebära en smittkälla. Smittan sker i första hand vid vård och omhändertagande av sjuka personer, av den anledningen är det framförallt den sjukes familjemedlemmar och sjukhuspersonal som löper störst risk att smittas. Se länk nedan för riskbedömning från European Center for Disease Prevention and Control (ECDC).

För att undvika smitta är det viktigt att ha en god handhygien samt undvika nära kontakt med sjuka personer. Det är även viktigt att hålla sig uppdaterad via lokala tillförlitliga informationskällor om vilka områden som är drabbade.

Inkubationstiden varierar från mellan 2 och 21 dagar men är oftast mellan 4 och 9 dagar. Sjukdomen karakteriseras av hastigt insjuknande i feber, muskelsmärta, huvudvärk, diarré, kräkningar och i vissa fall nedsatt njur- och leverfunktioner. För vissa patienter uppstår blödningar från kroppsöppningar, därav uttrycket blödarfeber. Sjukdomen har en hög dödlighet och det finns inget botemedel eller vaccin.

Råd till resande till de drabbade områdena i Västafrika:

• undvik nära kontakt med sjuka personer som uppvisar symtom på ebolafeber.
• undvik kontakt med blod och andra kroppsvätskor från personer med misstänkt sjukdom
• undvik kontakt med kroppar, blod och andra kroppsvätskor från avlidna patienter.
• undvik nära kontakt med levande eller döda vilda djur och undvik hantering och konsumtion av så kallat bushmeat (kött från vildfångade djur). Gäller särskilt kött från apor, fladdermöss, gnagare och skogsantiloper. Vidare bör man undvika att vistas i miljöer där det bor fladdermöss, exempel på sådana miljöer är grottor och gruvor.

Nedanstående råd kan anses gälla generellt vid resa till Västafrika men är även tillämpbara avseende skydd mot ebolainfektion:

  • Tvätta och skala frukt och grönsaker.
  • Håll en god handhygien
  • Utöva säkert sex

Folkhälsomyndigheten har beredskap

I norden är det endast säkerhetslaboratoriet (P4) vid Folkhälsomyndigheten som har kapacitet att hantera ebolavirus och andra smittämnen i samma riskklass 4. Folkhälsomyndigheten har beredskap gentemot sjukvård och andra myndigheter dygnet runt för att analysera prover från patienter där det finns misstanke om viral blödarfeber

Mer information

Ebolavirus

Säkerhetslaboratoriet vid Folkhälsomyndigheten

ECDC:s riskbedömning (PDF-dokument, 701 kB)

Kategori: Nyhet