Clostridium difficile är en bakterie som finns i tarmen hos 2–5 procent av den friska befolkningen. Bakterien är också vanlig hos spädbarn och kan hittas naturligt i jord och vattendrag. Hos personer som behandlas med antibiotika kan bakterien under vissa omständigheter ge upphov till diarré av olika allvarlighetsgrad.

Rätt antibiotika viktigt

De flesta konstaterade fallen finns på sjukhus vilket delvis beror på att det där vistas många äldre och sjuka som också är i riskgruppen att drabbas, men också på att det används en stor mängd antibiotika inom vården. Rätt val av antibiotika är därför en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken att patienter blir sjuka på grund av Clostridium difficile. Infektionen orsakas oftast av patientens egen bakteriestam men smittspridning mellan patienter förekommer.

Laserpuls visar unikt mönster

För att snabbt kunna hitta utbrott som orsakas av smittspridning mellan patienter har Folkhälsomyndigheten utvecklat en metod som kan användas av lokala laboratorier. Metoden identifierar specifika proteiner på bakteriens yta med hjälp av en laserpuls (MALDI-TOF).

Detaljer kring och utvärdering av metoden publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE, i en artikel skriven av Thomas Åkerlund, mikrobiolog och expert på Clostridium difficile på Folkhälsomyndigheten, och Kristina Rizzardi, molekylärbiolog på myndigheten.

– Genom det unika mönster som bildas med metoden kan bakterier av samma klonala typ identifieras, säger Kristina Rizzardi.

Snabbt svar

Det som krävs är framodlade bakterier från de patienter som drabbats, en saltlösning och en apparat som idag är standardutrustning på många laboratorier.

– Inom 30 minuter får man svar på om det rör sig om samma klonala typ och därmed trolig smitta mellan patienter, eller om drabbade patienter har blivit sjuka på grund av att de egna bakterierna har vuxit till, säger Thomas Åkerlund.

Rätt åtgärder mot smittspridning

En tidig upptäckt av smittspridning mellan patienter gör det möjligt för ett sjukhus att snabbare sätta in rätt åtgärder för att hindra vidare spridning.

– Basala hygienrutiner och vård på enkelrum med egen toalett är de viktigaste åtgärderna, men det krävs också väldigt noggrann städning av de patientnära lokalerna eftersom bakteriesporerna kan vara långlivade och svåra att få bort, säger Karin Tegmark Wisell, läkare och avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Metoden, som saknar motsvarighet i världen, togs fram 2013 och prövades med gott resultat under 2014, både på myndigheten och på ett av Sveriges lokala laboratorier.

Läs artikeln i PLOS ONE

High molecular weight typing with MALDI-TOF MS - A novel method for rapid typing of Clostridium difficile

Kategori: Pressmeddelande