Ökad kunskap om hur mycket antibiotikaresistens kostar idag och på sikt behövs för att hälso- och sjukvården ska kunna prioritera sina insatser. Folkhälsomyndigheten har därför inlett en kartläggning av de sjukvårds- och samhällskostnader som resistens medför utifrån olika framtidsscenarier - från bästa tänkbara situation med liknade resistensläge som idag till sämsta tänkbara med kraftigt ökade resistensnivåer.

Första steget: en modell för hälsoekonomiska prognoser

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utveckla, testa och kvalitetssäkra en modell för hälsoekonomiska beräkningar avseende antibiotikaresistens för att bättre kunna bedöma dess samhällskonsekvenser i form av sjuklighet, dödlighet och ekonomiska utgifter. Modellen är nu framtagen och finns redovisad i en rapport till Socialdepartementet. Med hjälp av modellen har vi gjort en första kostnadsberäkning av en väldefinierad, avgränsad, del av den totala kostnaden.

160 miljoner kronor en del av notan

Utifrån data från sjukvården har vi beräknat merkostnader för vård (extra besök, extra vårddygn, smittspårningar) och läkemedel som i dagsläget tillkommer vid behandling av infektioner med resistenta bakterier, jämfört med behandling av infektioner med känsliga bakterier. I beräkningen ingår de anmälningspliktiga formerna av resistens (ESBL, MRSA, VRE och PNSP men inte tuberkulos). Vi kom fram till att merkostnaden uppgår till drygt 160 miljoner kronor per år i ytterligare sjukvårds- och antibiotikakostnader, där de största kostnaderna gäller slutenvård och smittspårningar.

Det finns många faktorer att ta hänsyn till när det gäller att uppskatta den ekonomiska bördan av antibiotikaresistens. I vår beräkning avgränsade vi oss till direkta merkostnader för vård av patienter med de aktuella bakterierna. Här innefattas inte kostnader för kohortvård vid utbrott eller inställda och uppskjutna operationer eller behandlingar, eftersom dessa kostnader är svårfångade och varierar mycket mellan landstingen. Här innefattas inte heller indirekta kostnader för produktionsbortfall. En mer utförlig redovisning av syfte och metod finns i vår rapport och i ett inlägg i Läkartidningen.

Nästa steg: modellera framtidsscenarier

Folkhälsomyndigheten har nu fått i uppdrag av regeringen att tillämpa modellen för att undersöka framtida kostnader utifrån olika scenarier. I scenarier med en stor förekomst av resistens kan och bör vi även inkludera konsekvenser på annan sjukvård. Om risken för svårbehandlade, påföljande infektioner är stor kanske ingrepp eller behandlingar som idag utförs rutinmässigt undviks. Scenarierna ska utformas för att ge vägledning om vad utvecklingen av resistens inom vården och i samhället kan få för konsekvenser om vi inte agerar idag.

Kategori: Nyhet