Sedan november 2014 har åtta personer i Sverige insjuknat i papegojsjuka, varav sex i Västra Götaland. Det är ovanligt många inom samma landsting och under så kort tid. Med undantag för vintern 2013 då ett större utbrott inträffade i södra Sverige, rapporteras i medel sju fall per år till Folkhälsomyndigheten. De som insjuknat Västra Götaland har kommit i kontakt med fågelavföring från vilda fåglar, framförallt genom hantering av fågelbord.

Både människor och djur kan bli sjuka

Papegojsjuka,även kallat ornithos eller psittacos, kan överföras mellan fåglar och människor och orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (Chlamydophila). Sjukdomen upptäcktes först hos människor som hade haft kontakt med smittade papegojfåglar, därav namnet papegojsjuka. Smittämnet är dock allmänt förekommande bland vilda fåglar och även andra djur kan smittas. Smittade fåglar kan bli sjuka, men de kan också leva utan märkbara symtom. Smittämnet förekommer främst i fåglarnas bajs och kan spridas till människa via damm från intorkad avföring i luften.

Rekommendationer för att undvika smitta

För att minska risken att smittas av papegojsjuka, och även av andra smittämnen som bärs av fåglar (exempelvis salmonella) bör man undvika nära kontakt med fågelbajs och sjuka fåglar. Om man måste rengöra ett fågelbord bör det rengöras utomhus och blötas ned med exempelvis såpvatten för att undvika att torkad fågelavföring dammar. Det är viktigt att tvätta händerna noga efteråt. Man ska inte heller använda högtryckstvätt när man vill spola bort avföring eftersom det kan öka mängden smittämne i luften.

Viktigt att vården uppmärksammar symtom

De flesta människor som smittas får en lindrig sjukdom som liknar influensa, men allvarliga fall av lunginflammation som följd av papegojsjuka förekommer. Infektionen kan behandlas med antibiotika. För att sjuka patienter snabbt ska diagnostiseras och få behandling är det viktigt att vårdpersonal är medvetna om smittan.

Läs mer om papegojsjuka

Kategori: Nyhet