Folkhälsomyndigheten föreslår ett strukturerat sätt att arbeta hälsofrämjande för att förhindra smittspridning bland personer som injicerar droger – en grupp som i dag har en hög sjukdomsbörda och en kraftigt ökad risk att dö i förtid.

– För individen kan insatserna öka möjligheten till ett liv utan allvarliga eller dödliga infektionssjukdomar. För samhällets del handlar det om att öka förutsättningarna för en mer jämlik hälsa, säger Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.

Lågtröskelverksamheter

Myndigheten lyfter fram olika så kallade lågtröskelverksamheter som det mest effektiva sättet att nå personer som injicerar droger. I dessa verksamheter bör grundläggande och individanpassad vård och omsorg erbjudas, som vaccination, testning och rådgivning, sprutbyte samt möjlighet att träffa kurator, barnmorska och att länkas vidare till andra stödjande insatser.

Sprutbyte centralt

Sprutbytesverksamhet, som ger tillgång till säker injektionsutrustning, är central för att minska risken för smittspridning. Det finns ett överväldigande vetenskapligt stöd för detta, och Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att sprutbyte införs.

– Sprutbyte med testning och rådgivning är i första hand en hälsofråga och en smittskyddsfråga. Det stöder också indirekt samhällets insatser mot narkotika. När man bygger upp en förtroendefull relation och visar på allas lika rätt till en god vård så ökar man chanserna att också nå fram med insatser som hjälper personer att hantera eller på sikt att ta sig ur ett drogberoende, säger Johan Carlson.

Tidig drogdebut i gruppen

Cirka 8 000 personer injicerar droger i Sverige, enligt nya beräkningar från Socialstyrelsen. Det är färre än vad tidigare skattningar kommit fram till. Bland dem hade mer än hälften börjat med droger vid 14–15 år (medianålder), och hälften hade injicerat första gången vid 18–19 år.

Varje år smittas cirka 800 personer i Sverige med hepatit C via injektionsverktyg, enligt siffror från den senaste femårsperioden.

Vägledningen vänder sig till smittskyddsläkare, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården samt andra myndigheter och frivilligorganisationer på både regional och lokal nivå.

Fakta: Hepatit- och hivspridning bland personer som injicerar droger

  • Personer som injicerar droger infekteras med hepatit C-virus genom delning av injektionsverktyg (infektion via blod) och i enstaka fall via oskyddade samlag. En tidigare infektion leder inte till immunitet och risk för nyinfektion finns kvar. En hepatit C-infektion kan vara smittsam under lång tid och vara svår att urskilja eftersom många saknar symtom. Nya effektiva och direktverkande virushämmande läkemedel finns.
  • Hälften av dem som delar injektionsverktyg beräknas kunna få hepatit C inom två år och inom 6–9 år kan upp till åtta av tio blivit smittade. Medianåldern bland dem som rapporteras ha hepatit C är idag 35 år, vilket pekar på att infektionen upptäcks sent.
  • Bland personer som injicerar droger sprids hepatit B-virus oftast via blodet genom delning av injektionsverktyg eller via oskyddade samlag. Hepatit B orsakar en inflammation i levern och man skiljer på akut och kronisk infektion. Man kan vaccinera sig mot hepatit B. Det finns behandling men effekten är ännu inte bra.
  • Hiv infekterar främst via delning av injektionsverktyg (infektion via blod) och i enstaka fall via oskyddat samlag. Det akuta insjuknandet kan ge influensaliknande symtom men en smittad kan även vara symtomfri under lång tid. Hiv är en kronisk infektion och behandlingen är livslång. Tidig behandling med så kallade bromsmediciner hjälper människor att leva längre, med stärkt hälsa, samtidigt som de kraftigt minskar risken för spridning av infektionen.
  • Majoriteten av hivinfekterade personer som injicerar droger är även infekterade med hepatit C. Detta är allvarligt då dubbelinfektionen ökar risken för bland annat skrumplever (levercirros).
Kategori: Pressmeddelande