Projektet bedrevs på häkten i Stockholm under tolv års tid, i syfte att kartlägga dels förekomsten av hiv, dels sexuellt och injektionsrelaterat riskbeteende. I snitt intervjuades årligen 700–1 000 personer som använde droger. Medianåldern var 30–35 år och en stor majoritet, ca 85 procent, var män. Inom ramen för projektet erbjöds provtagning för hiv, vaccination av hepatit B samt frivilliga intervjuer.

– Personer som injicerar droger är överrepresenterade i fängelser och en betydelsefull plats för preventionsarbete. På häktena når man de som inte själva söker kontakt eller hjälp, till exempel unga, och som är svåra att nå på annat sätt. Erfarenhet från projektet visar att de allra flesta är motiverade att samtala om sitt riskbeteende och gärna vill testa och vaccinera sig för eventuella blodsmittor, säger Louise Mannheimer, chef för enheten för hälsa och sexualitet på Folkhälsomyndigheten.

Även om det är historiska data som nu analyserats, bidrar rapporten med kunskaper om en svårnådd grupp som är särskilt utsatt för hiv och hepatiter, kunskap som i hög grad är relevant även idag.

Projektet har drivits med stöd av bland annat statsbidrag som utgår från den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Läs mer och ladda ner rapporten här.

Kategori: Nyhet