På det stora hela förbättras folkhälsan i Sverige stadigt över tid, men för gruppen med låg utbildningsnivå ser utvecklingen inte ut på samma gynnsamma sätt. Skillnaderna i förtida dödlighet mellan personer med hög och låg utbildningsnivå har tvärtom ökat sedan början av 1990-talet.

– Det är ingen naturlag att man ska ha sämre hälsa och kortare liv med en lägre utbildningsnivå. Vi ser att flera av skillnaderna bottnar i sådant som går att åtgärda och här kan samhällets insatser för att stärka individerna göra skillnad, säger Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten har haft regeringens uppdrag att utreda frågor kring hälsa och utbildningsnivå. Nu presenteras slutrapporten. Den konstaterar bland annat att varningssignaler syns tidigt, både signaler om hälsorelaterade problem, och signaler om att en person har hög risk att inte ta sig igenom gymnasiet. Sådana signaler är bland annat hög frånvaro, låga betygsprestationer i årskurs 9 och tecken på psykisk ohälsa. Tidiga insatser bör därmed vara möjliga, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

– Att en stor grupp i samhället har sämre förutsättningar att leva ett långt och gott liv går ut över hela samhällets utveckling, säger Johan Carlson.

Läs mer:

Rapport: Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv (PDF, 375 kB)

Rapporten i sammanfattning

Kategori: Nyhet