Då presenteras och diskuteras slutsatserna av de analyser som myndigheten har gjort på uppdrag av regeringen.

Folkhälsomyndigheten har bland annat utrett vilken betydelse det har för folkhälsan att allt fler skaffar sig en högre utbildning samtidigt som det finns grupper som ligger kvar med en låg utbildningsnivå.

Utbildningsnivå är starkt kopplat till hälsa på flera sätt, på gruppnivå. Personer som har eftergymnasial utbildning har en högre förväntad medellivslängd och upplever att de mår bra i högre utsträckning än personer som har genomgått enbart grundskola eller gymnasieutbildning.

Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå, perioden 1992 2012. Ur "Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014", Folkhälsomyndigheten.
Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå, perioden 1992 2012. Ur "Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014", Folkhälsomyndigheten. (Källa: SCB)

Folkhälsomyndigheten beskriver hur gruppen med låg utbildningsnivå ser ut och hur gruppens sammansättning har förändrats över tid. Vi har också utrett vilka insatser som kan ge bättre förutsättningar till en god hälsa i grupper med låg utbildningsnivå.

Under ett seminarium som hålls i Solna den 1 oktober kommer detta, och mycket annat, att diskuteras av experter. Bland annat medverkar:

  • Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten
  • Anders Björklund, professor vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet
  • Margareta Kristenson, professor vid Linköpings universitet och ledamot i regeringens kommission för jämlik hälsa
  • Anton Lager, chef för enheten för kartläggning och analys vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
  • Jonas Olofsson, professor vid Institutionen för hälso- och välfärdsstudier, Malmö högskola.
Kategori: Nyhet