Genen som ger bakterierna resistens mot kolistin kallas mcr-1. De första rapporterna om den kom från Kina i november i fjol. Hittills har 19 länder rapporterat fynd av mcr-1 hos bakterier isolerade från människor, djur och livsmedel.

Kolistin används som sista linjens behandling när andra alternativ saknas vid mycket allvarliga infektioner som orsakas av multiresistenta så kallade gramnegativa bakterier. Det kan röra sig om exempelvis njurbäckeninflammation eller blodförgiftning.

– Det är oroväckande att vi nu har påvisat den här typen av resistensgen i Sverige. Det var visserligen väntat, eftersom så många länder har rapporterat fynd, och det innebär ingen risk för folkhälsan här och nu, men det är ett oroande tecken inför framtiden och någonting som vi därför håller ögonen på, säger Thomas Åkerlund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har analyserat hela arvsmassan i flera bakteriesamlingar där man kunde vänta sig kolistinresistens. Genen mcr-1 hittades i tarmbakterien Escherichia coli (E. coli) i avföringsprover från två personer som hade rest i Asien. Ingen av personerna hade några symtom på sjukdom eller infektion vid provtagningstillfället.

Det ena fallet hittades inom ramen för en särskild studie bland resenärer som genomförs vid Karolinska Institutet. Det andra hittades inom ramen för Folkhälsomyndighetens löpande övervakningsprogram för enterohemorrragisk E. coli (ehec).

Genen mcr-1 sprider sig lätt mellan bakterier eftersom den ligger i plasmider, små rörliga genetiska element av DNA, som bakterier enkelt byter med varandra. Folkhälsomyndigheten har kontinuerlig bevakning av genen mcr-1 i de mikrobiologiska övervakningsprogrammen. Folkhälsomyndigheten kommer att ta ställning till ytterligare åtgärder om denna typ av resistens skulle etableras i Sverige. Det finns i nuläget inga tecken på sådan spridning.

Kategori: Nyhet