Narkotika- och läkemedelsrelaterade förgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv årligen i Sverige. Runt hälften av dödsfallen beror på överdoser, enligt en tidigare analys av Socialstyrelsen. En annan betydande del är självmord, ofta med receptförskrivna smärtstillande läkemedel. En mindre, men ökande andel av dödsfallen orsakas av nya psykoaktiva substanser, så kallade nätdroger som säljs på internet innan de narkotikaklassas.

– Den höga dödligheten är ett tecken på att vi måste förbättra hälso- och sjukvården och socialtjänsten vad gäller tillgänglighet, effektivitet och kvalitet, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

För att vända utvecklingen har Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, och i samråd med ett flertal statliga myndigheter, organisationer och brukarorganisationer tagit fram en åtgärdsplan med förslag på insatser.

– Det krävs både långsiktiga strukturförändringar och fler konkreta skadebegränsande insatser. Förebyggande arbete och minskad tillgång till narkotika är viktiga delar. Samtidigt måste mer göras för att hjälpa dem som redan har ett missbruk eller beroende till längre och bättre liv, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

För att minska dödligheten behövs bland annat:

  • Bättre tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, exempelvis genom ett kunskapsstöd till landets LARO-mottagningar. Behandling med metadon eller buprenorfin är livsavgörande för många och rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men Socialstyrelsen har tidigare konstaterat stora skillnader i landet, bland annat när det gäller möjligheterna att få behandlingen.
  • Utbildning och information till personer med missbruk och deras närstående, för att stärka deras förmåga att undvika och hantera riskfyllda situationer. Dels saklig och konkret information om riskbeteenden som kan leda till överdoser och dels utbildning i tecken på överdos samt hjärt- och lungräddning.
  • Bättre tillgång till sprututbyte och andra så kallade lågtröskelverksamheter, dit personer med injektionsmissbruk kan vända sig för att få råd, stöd och vid behov slussas vidare till sjukvård och socialtjänst. Sprututbytesmottagningar finns nu endast i en tredjedel av landstingen.
  • Ett varningssystem med målgruppsanpassad information till personer med missbruk och beroende, exempelvis om nya farliga substanser eller att det cirkulerar förorenat heroin. Detta bygger på ett förbättrat informationsutbyte mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.
  • Att överdosmotgiftet naloxon tillgängliggörs för personer i riskzonen för överdos, närstående och personal inom polisen och socialtjänsten. Eftersom detta inte är förenligt med dagens lagstiftning har regeringen gett Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå de lagändringar som krävs. Regeringen har beslutat att uppdraget ska redovisas i december.
  • En undersökning av hur socialtjänsten och sjukvården klarar att fånga upp unga med missbruksproblem, utifrån oroande förändringar i vårdlandskapet. En tidigare kartläggning av Socialstyrelsen visar bland annat att andelen som fått insatser på frivillig väg från socialtjänsten minskat åren 2006–2015. Samtidigt har andelen som lagts in på sjukhus för drogmissbruk ökat markant – bland män 15–24 år och kvinnor 25–34 år med nästan 90 procent.
  • Ökad kunskap om och uppföljning av narkotikarelaterade självmord.

– Den narkotika- och läkemedelsrelaterade dödligheten är ett komplext problem. Om fler liv ska räddas krävs att flera av förslagen genomförs tillsammans, säger Charlotta Rehnman Wigstad, projektledare på Socialstyrelsen.

Läs mer

Socialstyrelsen: Nationellt utvecklingsarbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet – Åtgärdsplan med förslag på insatser och aktörer

DN Debatt: "Höga narkotikadödligheten kräver effektivare insatser"

Kontakt

Johan Carlson nås via presstjänsten 010-205 21 00

Olivia Wigzell nås via Socialstyrelsens presstjänst 075-247 30 05

Kategori: Nyhet