Ett referenslaboratorium tillhandahåller tekniskt krävande analyser och speciell expertis för att ta emot patientprover med ovanligare frågeställningar. Att kunna räkna med sådant stöd inom prioriterade områden innebär att verksamheten vid landets kliniska mikrobiologiska laboratorier blir mindre sårbar och mer effektiv.

– På så vis kan ett hållbart och jämlikt mikrobiologiskt stöd erbjudas för hälso- och sjukvården över hela landet, säger Hans Gaines, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten och Sveriges 21 landsting och regioner har genom en myndighetsöverenskommelse beslutat att inrätta nationella referenslaboratorier (NRL) för totalt 35 områden, bland dem blödarfebervirus, TBE-virus och antibiotikaresistenta bakterier (se fullständig förteckning nedan).

Nu kommer en styrgrupp att utses för att företräda ägarna och leda nätverket. Denna styrgrupp kommer att besluta vilka uppgifter varje NRL ska ha. Utlysning sker på Folkhälsomyndighetens hemsida samt direkt till samtliga kliniska laboratorier som har uppdrag för Sveriges hälso- och sjukvård.

Målsättningen är att nationella referenslaboratorier för samtliga 35 områden ska ha utsetts den 1 juli 2017:

  • Antibiotikaresistens
  • Atypiska luftvägspatogener
  • Bacillus anthracis
  • Bakteriologisk STI
  • Bakteriologiska tarmpatogener
  • Blödarfebervirus
  • Borrelia
  • Clostridium difficile
  • Enterovirus
  • Epidemiologisk typning av bakterier
  • Flavivirus
  • Francisella tularensis
  • Gastroenteritvirus
  • Hantavirus
  • Hepatitvirus
  • Herpesvirus
  • Humant papillomvirus
  • Högpatogena coronavirus
  • Influensavirus
  • Luftvägsvirus
  • MPR-virus
  • Mycobacterium tuberculosis
  • Neisseria meningitidis
  • Nya/okända smittämnen
  • Parasiter
  • Patogener vid cystisk fibros
  • Poliovirus
  • Polyomavirus Adenovirus
  • Rabies- och poxvirus
  • Retrovirus
  • Smittämnen i riskklass 4
  • Svampar
  • TBE-virus
  • Toxinproducerande bakterier

Läs mer

Svenskt laboratorienätverk inom mikrobiologi

Kategori: Nyhet