Under 2016 minskade den totala antibiotikaförsäljningen (J01 exkl. metenamin) på recept med 1,6 procent jämfört med 2015, från 323 till 318 recept/1000 invånare och år. I åldersgruppen 0–6 år och 7–19 år ökade dock försäljningen med 4,5 procent respektive 1,5 procent.

– Det kan ha flera orsaker och är något vi måste analysera vidare. Det var antibiotika som ofta används mot luftvägsinfektioner som ökade i barngrupperna under 2016, säger Jenny Hellman apotekare Folkhälsomyndigheten.

Sett över en längre tid, sedan mitten på 1990-talet, har antibiotikaanvändningen bland de yngsta barnen minskat med över 70 procent i Sverige.

I övriga åldersgrupper fortsatte försäljningen att minska i fjol. Störst minskning sågs i åldersgruppen 65–79 år, där försäljningen av antibiotika minskade med 3,5 procent jämfört med 2015.

Antibiotika som oftast används mot luftvägsinfektioner är den typ av antibiotika som försäljs mest på recept i Sverige. På riksnivå minskade denna försäljning något (– 1,3 procent) under 2016 jämfört 2015.

Den totala antibiotikaanvändningen på recept skiljer sig stort mellan olika landsting och regioner. Stockholm låg högst i fjol med 345 recept per 1 000 invånare. Västerbotten låg lägst med 252 recept per 1 000 invånare. Under 2016 minskade försäljningen något i 13 av 21 landsting och regioner jämfört med 2015. Störst procentuell minskning sågs i Värmland (– 4,6 procent) följt av Dalarna (– 4,4 procent).

– Ingen ska behöva få antibiotika i onödan. Ju mer antibiotika som används, desto mer antibiotikaresistens utvecklas. Det är därför angeläget att arbetet för fortsatt minskad onödig användning fortsätter och att antibiotika bara används när det gör nytta, säger Malin Grape enhetschef Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

Antibiotikastatistik – kvartalsrapporter

Kategori: Nyhet