Under nästan ett år har risken att smittas av campylobacter varit ovanligt hög i Sverige. Hösten 2016 rapporterades cirka 5–6 gånger så många sjukdomsfall som normalt. Utvecklingen går nu åt rätt håll, men antalet rapporterade fall är fortfarande cirka dubbelt så många som de brukar vara vid den här tiden på året.

Problem inom delar av produktionen av kyckling i Sverige ligger bakom utbrottet. En ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som har analyserat bakterieprover insamlade i mitten av mars från personer som smittats i landet, visar att en och samma källa orsakade majoriteten av sjukdomsfallen. En motsvarande undersökning kommer att göras i slutet av augusti.

– Vi vet att antalet fall brukar öka under sommaren. Därför håller vi extra koll på utvecklingen för att följa upp att branschens åtgärder får effekt, för det är mycket angeläget att de kommer tillrätta med problemen, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Det omfattande utbrottet har tydliggjort vikten av ett fortsatt nära samarbete mellan de olika myndigheter som har ansvar för olika delar av den kedja som ska försäkra konsumenten om en så säker produkt som möjligt.

– Livsmedelsverket har provtagit färsk kyckling i butik i maj. Resultaten visar att det kan finnas campylobacter i en del kyckling i sådana nivåer att man kan bli sjuk av den. Därför fortsätter vi följa utvecklingen noga, säger Mats Lindblad smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Utbrottet har också visat på vikten av att utveckla det övervakningsprogram för campylobacter som drivs av branschorganisationen Svensk Fågel.

– Uppfödarna är en viktig länk för att hålla en låg campylobacterförekomst. Genom stöd och input till näringens frivilliga campylobacterprogram, som vänder sig till kycklinguppfödarna, kan vi påverka situationen. Programmet som Jordbruksverket godkänner har nu uppdaterats av branschen, framför allt med införande av åtgärder vid hög förekomst av campylobacter. För att få effekt i hela kedjan är samarbete med övriga myndigheter och slakterierna helt nödvändigt, säger Lena Hult, smittskyddssamordnare på Jordbruksverket.

Det är också viktigt med ett fortsatt nära samarbete mellan myndigheterna med en möjlighet att samla in, dela och gemensamt analysera data.

– Det är viktigt att vi har en övervakning som gör det möjligt för oss att utreda smittkällor och inte bara mäta förekomst. Vi behöver följa vilka campylobacterstammar det är som cirkulerar för att snabbt kunna agera med riktade insatser, även då mindre förändringar registreras i övervakningsprogrammet för kyckling, säger Ann Lindberg, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Bakgrund: Campylobacterutbrottet

  • Under hösten 2016 samlades Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA för att diskutera möjliga åtgärder och för att informera allmänheten om läget och om råd för hur färsk rå kyckling ska hanteras.
  • Samtidigt gjorde kycklingbranschen insatser för att hitta källan till smittan. I januari 2017 fann ett stort företag att transportburar inte rengjorts ordentligt på grund av ett tekniskt fel på en ny tvättanläggning. Åtgärder vidtogs och en minskning av antalet sjukdomsfall började märkas några veckor senare.
  • Det tar vanligen och med dagens rutiner minst fyra veckor innan minskad förekomst av campylobacter bland kycklingflockar också ger en minskning i antalet personer som insjuknar. Förekomsten av campylobacter i kycklingflockar är nu nära normal för årstiden.

Läs mer

Folkhälsomyndighetens information om utbrottet
Frågor och svar om campylobacter
Läs Folkhälsomyndighetens rapport från det mikrobiologiska övervakningsprogrammet för campylobacter

Kategori: Nyhet