Även om ländernas ekonomiska situation är avgörande för hur hälsosituationen ser ut och vilken vård befolkningen har tillgång till, så påverkas hälsan av en mängd andra socio-demografiska, kulturella och livsstilsrelaterade faktorer. För att göra det möjligt att jämföra hälsosituationen i Europas länder, och på sikt påverka de faktorer som gör att hälsoutvecklingen ser olika ut i olika delar av Europa, så genomförs European Health Interview Survey (EHIS) regelbundet i samtliga EU-länder och i Norge.

Undersökningen EHIS genomfördes första gången i Sverige 2014 och några av resultaten från den svenska delen har nu sammanställt i en rapport med fokus på socio-demografiska skillnader i hälsa. I undersökningen kartläggs förekomsten av några av de sjukdomar och symtom som bidrar mest till ohälsa i Sverige: hjärt- och kärlsjukdom, stroke, depression, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), cancer, diabetes, och nack- och ryggsmärtor.

I figuren nedan presenteras de andelar av befolkningen som rapporterar olika typer av sjukdomar och symtom i EHIS 2014.

Diagram: andelar av befolkningen som rapporterar olika typer av sjukdomar och symtom i EHIS 2014

Resultaten visar också att det finns stora skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningsnivå och inkomst. Personer med kortare utbildning och lägre inkomst rapporterar oftare nedsatt självskattad hälsa och funktionsnedsättning. Av de vanligast förekommande sjukdomarna och symtomen är både nack- och ryggproblem och depression vanligare bland personer med kort utbildning.

I analyser av levnadsvanor och riskfaktorer för ohälsa framkommer att daglig tobaksrökning är mer är tre gånger så vanligt bland personer med kort utbildning (15 procent) jämfört med de som hade lång utbildning (5 procent). De med kort utbildning har oftare fetma (15 procent) jämfört med personer med lång utbildning (10 procent). Riskabelt alkoholintag och otillräcklig fysisk aktivitet är också vanligare bland personer med kort utbildning. Vidare är det vanligare att kvinnor med längre utbildning har genomgått gynekologisk cellprovtagning.

Trots att det finns tydliga skillnaderna i hälsa kopplat till inkomst, är skillnaderna inte lika stora vad gäller levnadsvanor och andra riskfaktorer för hälsa. I analyser som kontrollerar för övriga sociodemografiska variabler finns ingen koppling mellan rökning, riskfylld alkoholkonsumtion och högt blodtryck med inkomstnivå. Dessa resultat understryker hur viktigt det är att bättre förstå mekanismerna bakom skillnader i hälsa för att kunna påverka de beteendemässiga, psykologiska och sociala faktorer som skapar skillnader i hälsa mellan privilegierade och mindre privilegierade grupper i samhället.

I nästa skede kommer resultaten från Sverige att jämföras med resultaten från övriga europeiska länder, med fokus på att bättre förstå skillnaderna i hälsa mellan dessa länder.

Läs rapporten European Health Interview Survey 2014

Kategori: Nyhet