Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge samt hur den vuxna befolkningen upplever sin hälsa i relation till expone­ring för dessa faktorer i omgivningsmiljön. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18-84 år besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär. Det är den femte nationella rapporten om befolkningens miljörelaterade hälsa i Sverige, och den tredje om vuxna, vilket gör den unik som källa till kunskap om den miljörelaterade hälsan hos befolkningen i Sverige.

– Rapporten visar hur en rad olika miljöfaktorer påverkar hälsan och med utgångspunkt från tidigare rapporter kan vi följa utvecklingen över tid, säger Anne-Sophie Merritt, projektledare vid Folkhälsomyndigheten.

Miljöhälsorapport 2017, som har tagits fram av forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, tar upp miljöfaktorer som kan ha betydelse för människors hälsa och beskriver aktuellt kunskapsläge. Eftersom miljöförhållanden förändras och nya hälsorisker uppstår, har kapitel tillkommit som berör städer, grönstruktur och klimatförändringens påverkan på hälsa.

I rapporten presenteras både positiva och negativa trender som att:

  • Andelen personer som dagligen utsätts för andras tobaksrök minskar.
  • Fler människor skyddar sig mot skadlig UV-strålning.
  • Andelen personer med allergier ökar i befolkningen.
  • En stor andel av befolkningen är exponerade för buller över gällande riktvärde.
  • Ämnen som bryts ned långsamt i miljön och som kan fortsätta att bidra till människors exponering under lång tid är ett fortsatt problem.
  • En femtedel av befolkningen uppger att de har besvär av inomhusmiljön.

Miljöhälsorapport 2017 används som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men också vid beslut om åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå en jämlik hälsa, samt i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen, det övergripande folkhälsomålet och de globala hållbar­hetsmålen i Agenda 2030.

Åtgärder som förbud och begränsningar har i flera fall gett positiva resultat så att utsläppen av och exponeringen för flera kända miljöföroreningar som påverkar hälsan har upphört eller minskat under senare år. Rapporten visar dock att exponeringen för flera andra miljöfaktorer inte minskar och att det finns ojämlikheter i befolkningen både när det gäller expo­nering och besvär. Det är därför viktigt att fortsätta följa miljöns påverkan på hälsan med sär­skilt fokus på ojämlikhet mellan olika grupper.

Läs Miljöhälsorapport 2017

Kontakt

Kategori: Nyhet