Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus. Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättning som är särskilt utsatta. Men även riktigt små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja.

Förebyggande insatser kan minska ohälsotal och dödlighet som orsakas av perioder av höga temperaturer. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att länder i Europa utvecklar och implementerar planer för att förebygga och hantera värmerelaterade konsekvenser för hälsan. Folkhälsomyndigheten driver därför under åren 2015-2017 ett utvecklingsprojekt som syftar till att stärka samhällets förmåga att hantera negativa hälsoeffekter till följd av värmeböljor.

Folkhälsomyndigheten har inom ramen för projektet tagit fram en vägledning som stöd för organisationers arbete med att utveckla handlingsplaner för värmeböljor. Vägledningen är skriven för kommuner, landsting, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Vägledningen lämnar exempel på hur man kan arbeta för att ta fram handlingsplaner samt viktiga aspekter att tänka på i framtagandet.

Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor - Vägledning till handlingsplaner

Som stöd för arbetet med handlingsplaner har Folkhälsomyndigheten även tagit fram informationsmaterial i form av skrifter, filmer och en webbutbildning, som innehåller målgruppsanpassade råd till vårdpersonal och riskgrupper.

Tidigare publicerat underlag från projekt är kunskapssammanställningen, Hälsoeffekter av höga temperaturer - En kunskapssammanställning (2015).

Kategori: Nyhet