I det nya regeringsuppdraget ingår även att myndigheterna ska fortsätta driva arbetet med den nationella samverkansfunktion mot antibiotikaresistens som grundades 2012.

– Det här är ett viktigt uppdrag. Ju mer antibiotika som används, desto mer antibiotikaresistens utvecklas. När antibiotikan inte längre fungerar är det patienterna som i slutändan drabbas av ökad sjuklighet och dödlighet. Genom att samverka mellan samhällets olika delar kan vi arbeta ännu effektivare för att minska onödig användning av antibiotika, säger enhetschef Malin Grape.

Den ökade antibiotikaresistensen är också förenad med stora samhällskostnader. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar kommer resistenta bakterier att innebära ökade sjukvårdskostnader på minst fem miljarder kronor fram till år 2024.

Den nya, uppdaterade handlingsplanen ska löpa från 2018 till 2020. Den ska utgå från den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens från april 2016 och från den grund som redan lagts i samverkansarbetet, exempelvis med en årlig sektorsövergripande kommunikationsinsats som initierades 2015 för att öka medvetenhet om antibiotikaresistens.

Handlingsplanen ska också beakta Sveriges internationella åtaganden och den utveckling som sker utomlands. Inom uppdraget ska Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket samverka med en rad andra myndigheter och icke-statliga aktörer för att ta fram handlingsplanen.

Läs mer

Läs mer på www.skyddaantibiotikan.se och Facebook.com/skyddaantibiotikan om hur var och en kan bidra i vardagen för att vi ska ha fungerande antibiotika även i framtiden.

I samverkansfunktionen mot antibiotikaresistens, som står bakom kampanjen Skydda antibiotikan, deltar aktörer från sektorerna humanhälsa, djurhälsa, livsmedelsproduktion, miljö och forskning.

Kategori: Nyhet