Folkhälsomyndigheten har av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC tilldelats uppdraget med att leda ett nytt nätverk inom EU, EURgen-Net. Det kommer att utföras tillsammans med laboratoriet EUCAST Development Laboratory i Växjö och Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Uppdraget beräknas gälla i tre år men kan komma att förlängas.

I nätverket ingår experter från 37 länder i Europa. Syftet med nätverket är bland annat att utveckla och harmonisera övervakningen av antibiotikaresistenta bakterier i Europa med hjälp av så kallad sekvensering, en metod där bakteriens hela arvsmassa kartläggs.

– Med hjälp av sekvensering kan vi se hur olika bakterier är släkt med varandra, men även vilken mekanism som ligger bakom antibiotikaresistensen. Den kunskapen är viktig för att förstå hur vi ska kunna förhindra ytterligare spridning i framtiden, säger Sara Byfors, chef för enheten för laborativ bakterieövervakning på Folkhälsomyndigheten.

I uppdraget ingår även att utföra en studie av förekomsten av särskilt allvarlig antibiotikaresistens i Europa samt att stärka kapaciteten och förmågan för analys av kolistin- och karbapenemresistens i de deltagande länderna. Karbapenemer och kolistin är antibiotika som ofta är det sista behandlingsalternativet vid allvarliga infektioner. Spridning av resistens mot dessa antibiotika är särskilt allvarlig och utgör ett stort hot mot modern sjukvård.

Under 2019 kommer därför den första europeiska studien av förekomst och spridning av karbapenem- och kolistinresistenta tarmbakterier i Europa att genomföras inom nätverket. I varje deltagande land rekryteras ett antal sjukhus, och vid varje sjukhus samlar man sedan in antibiotikaresistenta bakterier enligt fastställda kriterier. Insamlade bakterierna studeras noggrant med en standardiserad metodik som tagits fram gemensamt inom nätverket.

– Om alla länder använder samma metoder blir resultaten direkt jämförbara vilket gör det lättare att snabbt se förändringar i förekomst och spridning av antibiotikaresistens, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Med hjälp av övervakningen blir det också möjligt att göra riskanalyser, rikta åtgärder dit de har mest effekt och påverka policybeslut för att förhindra ytterligare spridning.

Kategori: Nyhet