Förflyttningar av patienter har lett till att VRE spridits mellan och inom olika sjukhus. Analyser vid Folkhälsomyndigheten har visat att det är samma stam av denna resistenta bakterie som cirkulerar.

En VRE-infektion är allvarlig, då resistensen innebär att det finns relativt få behandlingsalternativ. Bakterierna är resistenta mot antibiotika (vankomycin) som brukar användas för att behandla svåra infektioner.

Enterokocker är normala tarmbakterier som finns hos nästan alla människor och sällan orsakar sjukdom. VRE skiljer sig inte i det avseendet, de flesta smittade blir bärare utan att få någon infektion. Det är patienter som redan är svårt sjuka som löpet störst risk för VRE-infektion. VRE sprids lätt i vårdmiljö, särskilt där det bedrivs avancerad sjukvård.

Vid årsskiftet 2017–2018 rapporterades de första fallen i utbrottet med smittspridningar på sjukhus i Stockholm, Västerbotten, Sörmland och Örebro. Utbrottet upptäcktes först på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, och i början av februari identifierades samma stam även hos patienter på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå och på Nyköpings lasarett. Sedan dess har fall med samma stam hittats i Örebro och enstaka fall på sjukhus i andra delar av landet.

Hittills har över 120 patienter identifierats bära på utbrottsstammen, se figur. Nu bedrivs ett intensivt arbete med smittspårning och uppföljning av vårdhygieniska åtgärder i berörda verksamheter.

Figur. Antal patienter identifierade med utbrottstammen fördelade utifrån det landsting där fallet först identifierades, 2017–2018

Figur. Antal patienter identifierade med utbrottstammen fördelade utifrån det landsting där fallet först identifierades, 2017–2018Figur. Antal patienter identifierade med utbrottstammen fördelade utifrån det landsting där fallet först identifierades, 2017–2018

Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm hade ett stort utbrott med VRE 2007–2009, som även kom att omfatta sjukhus i Halland och Västmanland. Sedan dess har det förekommit ett par större utbrott på andra sjukhus, dessutom har det under de flesta år rapporterats flera mindre utbrott.

Långsiktigt arbete behövs

Att det återkommande förekommer spridning av VRE på så många olika sjukhus i Sverige visar att följsamheten till rutinerna för att motverka smittspridning behöver förbättras. Det gäller såväl bemanning, beläggning och tillgång till enkelrum och toaletter som rutiner för städning och desinfektion. Givetvis måste även följsamheten till andra åtgärder som basala hygienrutiner inklusive handhygien säkerställas.

Viktiga faktorer för framgångsrikt arbete inom vårdhygien beskrivs i en sammanfattning av en systematisk litteraturgenomgång i Att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Eftersom antibiotikaanvändning också är en viktig faktor för spridning av VRE är det viktigt att dessutom fortlöpande följa och granska gällande antibiotikapolicy och antibiotikaanvändning.

Nationell övervakning av VRE

Folkhälsomyndigheten utför epidemiologisk typning med helgenomsekvensering där SNP-analys och Multilocus sequence typing (MLST) ingår på samtliga nya fall av VRE. Detta görs som ett led i den nationella övervakningen och medför också att man snabbt kan upptäcka om vissa VRE-stammar skulle få en spridning mellan landsting och sjukvårdsenheter.

Läs mer

Kunskapsunderlag med rekommendationer för att minimera smittspridning av VRE

Kortversionen av kunskapsunderlaget

Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation om VRE

Kategori: Nyhet