Så mår Sveriges befolkning – ny statistik om folkhälsan 2018

Publicerat

De allra flesta i Sverige upplever att de har en god hälsa. Samtidigt verkar den positiva utveckling som pågått sedan år 2004 ha avstannat och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Högst andel med ohälsa uppger de med lägst utbildningsnivå. Det visar resultaten från 2018 års nationella folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, som nu finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Nu har resultaten från den nationella folkhälsoenkäten kommit. Överlag är hälsan god – mer än 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Samtidigt har den positiva hälsoutvecklingen avstannat sedan föregående års undersökning. Genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader har även konstaterats i tidigare analyser av folkhälsan.

Ett positivt resultat i folkhälsoenkäten är att den dagliga rökningen fortsätter att minska med ett par procentenheter sedan föregående års undersökning. Idag är det sju procent av befolkningen som uppger att de röker dagligen. Ett mindre positivt resultat är att andelen som rapporterar fetma har fortsatt öka med någon procentenhet, och det är nu 16 procent som anger fetma.

Enkäten visar vidare att:

  • fler uppger psykisk ohälsa. Självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor.
  • andelen som uppger riskkonsumtion av alkohol minskar bland yngre personer, men ökar bland äldre.

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, genomförs för att ta reda på hur befolkningen i Sverige mår och lever. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landsting och regioner i Sverige.

Fakta om Hälsa på lika villkor

Enkäten undersöker hur hälsan ser ut och hur den förändras över tid i olika delar av landet fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå. Frågorna ger viktiga svar på exempelvis förekomst av olika sjukdomar och besvär, hur hälsa kan främjas och hur sjukdomar och ohälsa kan förebyggas. Resultaten kan utgöra ett underlag för beslut om åtgärder som kan påverka folkhälsan och skapa förutsättningar för en jämlik hälsa, på nationell, regional och lokal nivå.

Här hittar du resultaten

Resultat finns tillgängliga i databasen Folkhälsodata där det finns möjlighet att själv ta fram tabeller. Information och resultat går också att hitta i visualiseringsverktyget FolkhälsoStudio, där man kan skapa egna diagram och kartor.

Håll också utkik efter några av Folkhälsomyndighetens kommande rapporter och sammanställningar där resultat från Hälsa på lika villkor analyseras och presenteras:

  • I februari publiceras "Öppna jämförelser folkhälsa", en rapport som beskriver regionala skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer.
  • I mars uppdateras den årliga webbaserade folkhälsorapporteringen, Folkhälsans utveckling, tillsammans med en årlig rapport.

Om årets undersökning

  • Det nationella urvalet består av 40 000 personer i åldrarna 16–84 år.
  • Kommuner, landsting och regioner erbjuds att delta med ytterligare urval.
  • I år deltog 16 av 21 landsting och regioner; Region Halland, Region Jämtland Härjedalen, Region Gävleborg, Landstinget i Kalmar län, Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Västmanland, Landstinget Dalarna, Region Östergötland, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Västerbottens läns landsting, Region Kronoberg, Region Västernorrland, Landstinget i Värmland, Västra Götalandsregionen.
  • Totalt skickades enkäten ut till 280 000 personer. Svarsfrekvensen var 42 procent av de tillfrågade.
Kategori: Nyhet
Gå till toppen av sidan