Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studenthälsomottagning. Jämfört med yrkesverksamma uppger fler studenter att de har besvär i form av nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, ängslan, oro eller ångest. Mellan åren 2004–2016 uppgav nästan varannan student besvär av ängslan, oro eller ångest, jämfört med var tredje yrkesverksam. Besvären var vanligast bland kvinnliga studerande.

Andel studenter respektive yrkesverksamma som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest.

– Det är svårt att säga varför fler studenter än yrkesverksamma i samma ålder uppger besvär av psykisk ohälsa, men studietiden innebär för många nya påfrestningar med en omställning i tillvaron och med oro över studieresultat, ekonomi och en osäker arbetsmarknad, säger Regina Winzer, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Psykiska besvär i form av svår stress och symtom på utmattning kan leda till sämre studieresultat, sämre yrkesberedskap, mindre engagemang och minskad professionalitet i yrket. Universitet och högskolor är en viktig arena för att nå studenter med insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa.

Psykologiska interventioner visar kvarstående effekter

Universitet och högskolor kan främja studenters hälsa genom att arbeta med interventioner på individ- och gruppnivå, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interventioner av typen Mind–body, där mindfulness ingår. Det kan bland annat handla om att identifiera och ändra negativa beteenden, lära sig att hantera olika känslor och att komma bort från icke önskvärda tanke- och beteendemönster.

En nyligen genomförd metaanalys visar att sammanvägt kvarstår effekter av psykologiska interventioner upp till sex månader för främjande och upp till ett år för preventiva interventioner. Insatser för att minska symtom på psykisk ohälsa består upp till 12 månader för ångest och upp till 18 månader för depression.

– Denna studie visar systematiskt att effekterna kvarstår över tid. Insatser för att främja befolkningens hälsa bör dock inte enbart bedrivas på individ- och gruppnivå, utan också på organisatorisk och strukturell nivå. Även om det vetenskapliga underlaget om effekter av insatser på övergripande nivå fortfarande är begränsat, kan universitet och högskolor skapa och utvärdera stödjande fysiska, sociala och akademiska miljöer, säger Regina Winzer, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

Psykisk hälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas

Länk till systematisk litteraturöversikt och metaanalys

Statistik psykisk hälsa

Främjande och förebyggande arbete – psykisk hälsa

Folkhälsomyndighetens uppdrag inom psykisk hälsa

Kategori: Nyhet