The objective with this report is to review and summarize recent studies concerning the adverse ecological effects of antibiotics on the commensal microflora of exposed individuals and the accompanying secondary diseases. The results are intended to be used by professionals in the health care sector in the context of antibiotic stewardship.

Det här är en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen om negativa ekologiska effekter av antibiotikaanvändning på individnivå. Den är tänkt som ett kunskapsunderlag att användas av lokala Stramagrupper, läkemedelskommittéer eller enskilda förskrivare i sammanhang när man diskuterar rationell antibiotikaanvändning.

Rapporten är skriven på engelska för att också kunna användas i de internationella projekt om rationell antibiotikaanvändning som Folkhälsomyndigheten deltar i.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Antibiotika ökar risken för sekundära infektioner med resistenta bakterier

Tvärtemot vad många tror smittas man inte alltid av bakteriella infektioner när man blir sjuk. Många infektioner orsakas istället av att bakterier man är koloniserad med får övertag, växer till och kan spridas till en lokal där de normalt inte finns. Det humana mikrobiomet utgörs av ungefär 1014 bakterier som lever framförallt i tarmen. Ett problem med antibiotika är att de inte kan skilja mellan sjukdomsalstrande bakterier och bakterierna i mikrobiomet. Det tar också flera veckor efter en antibiotikakur innan mikrobiomet börjar normaliseras igen.

Vi har gjort en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen om vilka negativa ekologiska effekter antibiotika kan ha på individnivå. Från början identifierades 535 artiklar där vi genom att läsa titlar och abstracts valde ut och läste 61 artiklar. Av dessa valde vi sedan ut 36 artiklar som inkluderades i den här systematiska översikten. Artiklarna grupperades i fem olika sjukdomsområden utifrån tänkbara negativa effekter av antibiotikaexponering: sekundära infektioner, inflammatorisk tarmsjukdom och irritabel tarm, astma och allergi, obesitas samt cancer.

Sammanfattningsvis finns det stöd för att antibiotikabehandling ökar risken att efteråt drabbas av andra infektioner orsakade av mer resistenta bakterier än vad som annars skulle vara fallet. Det vill säga, antibiotikaexponering selekterar fram resistenta bakterier som inte bara koloniserar värden utan också kan orsaka infektion. Det finns däremot inte tillräckligt med underlag för att säga att antibiotika har andra ekologiska biverkningar på individen. Direkta organtoxiska effekter och allergiska biverkningar av antibiotika omfattas dock inte av den här rapporten.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2014-06-23
  • Antal sidor: 34
  • Artikelnummer: 2014-06-06