Under 2015–2017 driver Folkhälsomyndigheten projektet Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor, som syftar till att ta fram vägledning kring hur kommuner, landsting, regioner och privata aktörer kan arbeta förebyggande med hälsoeffekter av värmeböljor. Det har inom projektet konstaterats att värmens effekter på hälsan är väldokumenterade och omfattar ett vitt spektrum av såväl relativt milda som mycket allvarliga symptom. Värme medför olika stora risker för olika individer beroende på deras ålder och hälsotillstånd. Ambitionen har varit att projektet ska bidra till att minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor för befolkningen i stort och särskilt för de sårbara grupperna.

Projektet har utvärderats av Kontigo AB i syfte att objektivt värdera och analysera hur projektets slutresultat har nått ut och implementerats i Sverige under sommaren 2017, samt identifiera behoven av ytterligare insatser. Utvärderingen redovisas i denna rapport.

Bläddra och läs

Sammanfattning

Under 2015–2017 driver Folkhälsomyndigheten projektet Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor, för vilket medel beviljades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i december 2014. Projektet har utvärderats av Kontigo, och vårt (Kontigos) resultat av utvärderingen presenteras i denna rapport. Utvärderingen syftar till att värdera och analysera hur projektets slutresultat har nått ut och implementerats i Sverige under sommaren 2017.

Utvärderingen har genomförts i tre steg:

  1. I det första steget genomförde vi en webbaserad enkätundersökning som omfattade samtliga landsting, regioner och kommuner, samt kompletterande telefonintervjuer med privata vårdutförare.
  2. I det andra steget genomförde vi åtta kvalitativa fallstudier med ett urval kommuner och landsting – dessa bestod av intervjuer med upp till fyra personer per fall.
  3. Slutligen analyserades materialet i en SWOT-analys.

Vår utvärdering visar att Folkhälsomyndighetens material är högkvalitativt, pedagogiskt och lättillgängligt. Däremot har spridningen av Folkhälsomyndighetens material varit relativt begränsad. Till stor del tycks detta bero på frågans upplevda inaktualitet i och med avsaknaden av en värmebölja i Sverige under sommaren 2017. Utvärderingen visar emellertid på ett antal goda exempel på hur kommuner och landsting/regioner kan arbeta med frågan. Exemplen omfattar samverkan mellan kommunlandsting/region, krisberedskapsövningar, inkludering av privata utförare i larmkedjan, samt förebyggande arbete. De allmänna utvecklingsbehov som utvärderingen visar på är att fler kommuner, landsting/regioner och privata utförare bör:

  • notera allvaret i problematiken kring värmeböljor, och att den är förknippad med en förhöjd dödlighet i riskgrupperna
  • implementera eller utveckla handlingsplaner för krisberedskap avseende värmebölja, t.ex. med stöd i Folkhälsomyndighetens material
  • bedriva ett målinriktat förebyggande och förberedande arbete, t.ex. genom att inventera lokaler och säkerställa att inomhustemperaturer kan hållas nere i alla lägen; säkerställa att all personal har relevant kunskap och tillgång till information och checklistor, oavsett bemanning; samt kartlägga andra kritiska faktorer som är relevanta för att hantera en värmebölja
  • bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, t.ex. genom beredskapsövningar, för att identifiera svagheter och upprätthålla beredskapen
  • ta ansvar för samverkan, för att inkludera länsstyrelse, kommuner, landsting/regioner och privata utförare i larmkedja och beredskapsarbete.
  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2017
  • Antal sidor: 39
  • Artikelnummer: 03930-2017