Den här rapporten presenterar resultaten av en kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Arbetet med kartläggningen handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter. Målgrupperna för rapporten är forskare och tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå som arbetar med suicidprevention och som är intresserade av en detaljerad redogörelse av hur arbetet med den kartläggande litteraturöversikten genomfördes.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

För att stödja ett kunskapsbaserat suicidförebyggande arbete behöver forskningslitteraturen om insatser för att förebygga suicid sammanställas och spridas till relevanta aktörer.

Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt var att beskriva kunskapsläget om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården och bedöma effekter av olika typer av förebyggande insatser mätt i utfallen suicid, suicidförsök och suicidtankar. Dessutom tittade vi på aspekter av jämlikhet och hälsoekonomi. Vårt arbete baserades på redan publicerade systematiska litteraturöversikter av suicidförebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården. Dessa identifierades genom rapporter av Världshälsoorganisationen (WHO) och National Action Alliance for Suicide Prevention (NAASP) samt genom litteratursökning i databasen PubMed. Totalt identifierades 466 litteraturöversikter, varav 26 bedömdes vara relevanta för syftet.

Kartläggningen av de 26 inkluderade litteraturöversikterna visade att de suicidpreventiva insatserna kunde delas in i nio insatstyper:

  • insatser med flera komponenter
  • skolbaserad prevention
  • begränsning av medel och metoder
  • utbildning och riktlinjer till media
  • telefonhjälplinjer
  • utbildning och medvetandegörande
  • alkoholrestriktioner
  • suicidpreventionscenter
  • internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT).

De vanligaste målgrupperna för insatserna var hela befolkningen och skolelever, medan de mest sällsynta var glesbygdsbefolkning och åldersgruppen 60 år och äldre. Dessutom framgick att översikterna innehåller mer om utfallet suicid än om suicidförsök och suicidtankar, och att det är ovanligt med analyser av hur suicidpreventiva insatser påverkar skillnader i suicidrelaterade problem mellan olika grupper och om de är kostnadseffektiva.

Arbetet omfattade även en kvalitetsgranskning av de 26 översikterna med instrumentet AMSTAR, som visade att 11 översikter var av hög kvalitet, 13 av medelkvalitet och 2 av låg kvalitet. Vi beslöt att enbart inkludera översikter med hög kvalitet och medelkvalitet i analysen av de olika insatstypernas effekt. Denna analys omfattade i sin tur en sammanfattande bedömning av våra tolkningar av respektive översikt, uppdelat på typ av insats och utfall.

Det finns flera metodologiska utmaningar i arbetet med att bedöma effekter. Vår övergripande bedömning är dock att det vetenskapliga underlaget tyder på att sju av nio insatstyper minskar risken för något suicidrelaterat utfall. Dessa är:

  • insatser med flera komponenter (för suicidförsök och suicidtankar)
  • skolbaserad prevention (för suicidförsök)
  • begränsning av medel och metoder (för suicid)
  • utbildning och riktlinjer till media (för suicid)
  • telefonhjälplinjer (för suicid)
  • alkoholrestriktioner (för suicid)
  • internetbaserad KBT (för suicidtankar).

När det gäller insatstyperna utbildning och medvetandegörande samt suicidpreventionscenter är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att kunna uttala sig om positiva effekter.

Den här kartläggande litteraturöversikten ger en övergripande bild av kunskapsläget inom området suicidprevention med särskild relevans för ett befolkningsinriktat arbete. Den bidrar med ökad kunskap om vilka typer av insatser som kan ha effekt på olika suicidrelaterade utfall samtidigt som den utgör en grund för fördjupade analyser om specifika insatser. Översikten är därmed en viktig utgångspunkt för Folkhälsomyndighetens fortsatta arbete med att följa kunskapsläget inom området suicidprevention.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2016-04-27
  • Antal sidor: 74
  • Artikelnummer: 16008