Barn till föräldrar eller vårdnadshavare med missbruk, psykisk sjukdom, eller där våld förekommer har en ökad risk att utveckla psykiska problem. Flera former av förebyggande insatser erbjuds till familjer med sådana problem för att minska risken för att barnen utvecklar problem. Däremot är det oklart vilken effekt insatserna har. Därför har Folkhälsomyndigheten sammanställt ytterligare kunskap på området inom ramen för regeringens ANDT strategi 2011–2015.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Bakgrund

Barn till föräldrar eller vårdnadshavare med psykisk sjukdom eller missbruk samt barn i familjer där våld förekommer har en ökad risk att utveckla psykiska problem. Sveriges kommuner erbjuder flera former av riktade förebyggande insatser till familjer med sådana problem, med syftet att minska risken för att barnen utvecklar egna problem. Det är dock oklart vilken effekt insatserna har. Därför har Folkhälsomyndigheten sammanställt ytterligare kunskap på området inom ramen för regeringens ANTD-strategi 2011–2015.

Syfte

Syftet är att sammanställa systematiska litteraturöversikter för att svara på om förebyggande insatser till barn (0-18 år) i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller våld förbättrar barnens hälsa eller stärker skyddande faktorer. Avsikten är också att försöka ge svar på vilka insatser som är mest effektiva.

Metod

Frågeställningen och avgränsningarna för sökningar i litteraturen diskuterades inledningsvis under en workshop med ett antal av huvudintressenterna på området. De systematiska litteraturöversikterna identifierades med hjälp av sökningar i åtta litteraturdatabaser. Tolv systematiska litteraturöversikter uppfyllde de uppställda kraven för att inkluderas. Den vetenskapliga kvaliteten på översikterna har sedan bedömts utifrån allmänna kriterier för att avgöra kvaliteten på systematiska litteraturöversikter (AMSTAR). Därefter har vi bedömt styrkan i de resultat som visar utfall på barnet med hjälp av systemet GRADE där fyra nivåer särskiljs: starkt vetenskapligt underlag, måttligt starkt vetenskapligt underlag, begränsat vetenskapligt underlag och otillräckligt vetenskapligt underlag.

Resultat

Totalt var det sex systematiska litteraturöversikter som uppfyllde kraven på kvalitet. Tre gällde psykisk sjukdom och tre gällde missbruk, medan ingen översikt behandlade våld mellan föräldrarna. Resultat från sammanställningen av översikter om insatser till familjer med psykisk sjukdom visar på en minskad risk för att barn till föräldrar med depression själva ska drabbas av depression och depressiva symtom om föräldrarna får ta del av förebyggande insatser. Effekten på depression är måttlig (RR 0,60; KI 0,45 till 0,79). Det vetenskapliga underlaget var måttligt starkt (GRADE ). De förbyggande insatserna tycks även kunna förbättra samspelet mellan föräldrar med depression och deras barn. Det går däremot inte att avgöra vilken av de enskilda typerna av förebyggande metoder som mest effektivt kan påverka barnens hälsa och skyddande faktorer som samspel förälder-barn. Det beror på att underlaget är för begränsat för att detta ska kunna beräknas.

Resultaten ger inte stöd för att förebyggande insatser riktade till föräldrar med alkohol- eller drogproblem kan förbättra barnens hälsa eller förstärka barnens skyddsfaktorer. Det beror främst på att de studier som redovisas i översikterna har otillräcklig vetenskaplig kvalitet (GRADE ). Det går alltså inte att uttala sig om insatserna har effekt, vare sig om effekten skulle vara den önskade, eller om insatserna kan vara skadliga eller saknar effekt. Inga resultat kan redovisas om förebyggande insatser för barn i familjer där de vuxna bruka våld i relationen då ingen av översikterna med detta fokus uppfyllde inklusionskriterierna.

Slutsats

Resultaten styrker att förebyggande insatser riktade till föräldrar med depression (främst mödrar) kan minska risken för depression och depressiva symtom hos barnen. Förebyggande insatser till föräldrar med psykisk sjukdom verkar också kunna påverka skyddsfaktorer som att förbättra samspelet mellan förälder med depression och deras barn. Det kan alltså göra skillnad för barnet om föräldern utöver behandling för sin depression också kan ta del av förebyggande insatser för att förbättra samspelet med barnet. Ytterligare kontrollerade studier behövs däremot som underlag för att kunna beräkna vilken effekt de olika typerna av förebyggande insatser, var för sig, har på barnens hälsa och skyddande faktorer som samspelet med föräldrarna, i jämförelse med sedvanlig vård. Däremot visar resultaten att kunskaperna är otillräckliga om hur barn i familjer med problematiskt bruk av alkohol eller droger bäst kan få stöd. Det är här därför angeläget att göra ytterligare kontrollerade studier med god kvalitet. Vad gäller insatser för att förebygga inverkan på barnet av våld i relationen mellan de vuxna så är kunskapsläget oklart då ingen översikt med detta fokus uppfyllde inklusionskriterierna.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 86
  • Artikelnummer: 16113