Hur mår nyanlända barn i Sverige?

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018. Kartläggningen är en delstudie inom regeringsuppdraget att genomföra undersökningen Skolbarns hälsovanor 2017/18.

Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra yrkesgrupper som på olika sätt arbetar med eller ansvarar för att främja barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden. Även yrkesgrupper som i sitt arbete möter nyanlända barn och unga kan ha intresse av innehållet.

Bläddra och läs i rapporten längre ned

Sammanfattning

Denna rapport redovisar resultat från en enkätundersökning som besvarades av
2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien. Barnen hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och varit mottagna i en kommun i 4 år eller kortare tid.

Detta är några av studiens resultat:

  • Över 95 procent av både flickor och pojkar uppgav att de mår bra. Ungefär 80 procent av 12–15-åringarna och 60 procent av 16–18-åringarna uppgav en hög tillfredsställelse med livet.
  • Totalt 22 procent bland flickor och 16 procent bland pojkar i åldrarna 12–15 år hade haft minst två psykiska och/eller somatiska besvär mer än en gång i veckan eller i stort sett varje dag under de senaste sex månaderna. Motsvarande andelar i åldrarna 16–18 år var 47 procent bland flickor och 39 procent bland pojkar.
  • De allra flesta, ungefär 90 procent, uppgav att de hade det bra i skolan och att det är viktigt att det går bra i skolan. Nästan 70 procent rapporterade att skolarbetet ofta eller väldigt ofta är svårt. Andelen som uppgav att de kände sig ganska mycket eller mycket stressade av sitt skolarbete var totalt 27 procent. Vart fjärde barn uppgav att de hade svårt med språket, t.ex. att hänga med i skolan.
  • Totalt 15 procent av både flickor och pojkar uppgav att de ibland, ofta eller alltid hade blivit retade eller mobbade av andra elever den senaste veckan.
  • Vart femte barn uppgav att det ibland, ofta eller väldigt ofta hade känt sig illa behandlat på grund sin bakgrund.
  • Över 85 procent av barnen uppgav att de bor tillsammans med båda eller någon av sina föräldrar och ett eller flera av sina syskon.
  • Drygt 80 procent av barnen uppgav att familjen eller de man bor med har det genomsnittligt eller bra ställt ekonomiskt, medan nästan 20 procent uppgav att familjen inte har det bra ekonomiskt.

Sammantaget tyder resultaten på att de allra flesta av de nyanlända barn som besvarat enkäten mår bra och att majoriteten är tillfreds med livet. Det finns dock tecken på potentiella riskfaktorer för ohälsa och ogynnsamma levnadsförhållanden, t.ex. att familjens ekonomi inte är bra, svårigheter med skolarbetet och med språket, och upplevelse av mobbning.

För att de nyanlända barnen ska klara av skolan är skolans stöd och resurser avgörande. Det ger också barnen förutsättningar för en god hälsa nu och framåt i livet. En fortsatt och fördjupad analys av det empiriska underlaget behövs för att identifiera särskilt sårbara grupper samt för att närmare kartlägga hälsorelaterade risk- och skyddsfaktorer hos nyanlända barn och unga i Sverige.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2019-06-03
  • Antal sidor: 44
  • Artikelnummer: 19008

Öppna publikationen

Hur mår nyanlända barn i Sverige?(PDF 432 kB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan