Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kartläggningen gäller utbildningarna till arbetsterapeut, barnmorska, fysioterapeut, jurist, läkare, polis, psykolog, sjuksköterska och socionom.

Resultaten är av intresse för högskolor och universitet, myndigheter, beslutsfattare samt det civila samhällets organisationer. Förhoppningen är att resultaten kan användas för att stärka kompetens och kunskap inom hivprevention och SRHR och därmed också främja hälsa och förebygga ohälsa.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Bakgrund

Den här rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens uppföljning av arbetet med hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna. Arbetet utgår från regeringens proposition Nationell strategi mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar och genomfördes inom ramen för Nationell handlingsplan för klamydiaprevention 2009–2014.

Metod

Kartläggningen är en textbaserad granskning av högre utbildning till arbetsterapeut, barnmorska, fysioterapeut, jurist, läkare, polis, psykolog, sjuksköterska och socionom. En gemensam nämnare för de olika utbildningar som ingår är att de alla förbereder den studerande för ett självständigt arbete av människo- eller rättsvårdande karaktär där den professionella möter människor i olika livssituationer. Granskningen omfattade yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner på 93 utbildningsprogram vid 27 högskolor och universitet i Sverige. Vid granskningen gjordes en kategorisering av utbildningarnas innehåll utifrån indikatorer som relaterar till SRHR-området. Indikatorerna togs fram med stöd av en referensgrupp.

Resultat och slutsats

Resultatet visar att hivprevention och SRHR sällan förekommer i yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner på de utbildningar som undersökts. Detta kan leda till att studenter inte får med sig relevanta kunskaper. Det finns särskilt lite indikatorer för SRHR inom universitets och högskolors professionsutbildningar till: sjuksköterska, socionom, jurist, polis, psykolog samt arbetsterapeut och fysioterapeut. Barnmorska och läkare har fler indikatorer inom SRHR än övriga utbildningar som studerats men trots det är områden som: sex mot sin vilja, hedersrelaterat våld, sex mot ersättning och heteronormen inte alls förekommande samt att området sexuellt våld är mycket lite belyst.

I förlängningen kan detta leda till kompetensbrist kring sexualitetsområdet och dess betydelse för hälsan. Det kan också försvåra förståelsen för klienters och patienters behov och rättigheter. Högskolor och universitet bör se resultaten som underlag för fortsatt utvecklingsarbete av yrkesutbildningarna. Studenter behöver få möjlighet att i sin kommande yrkesroll stödja alla människors rätt att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, funktionalitet, socioekonomisk position, etnicitet, kulturell bakgrund och juridisk status.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2017-12-29
  • Antal sidor: 35
  • Artikelnummer: 04331-2017-1