Spelproblem är ett folkhälsoproblem som drabbar både individer och samhället. Forskningen har kommit en bit när det handlar om omfattning och samband mellan spelproblem och olika risk- och skyddsfaktorer, men inte lika långt när det gäller effekten av olika förebyggande metoder.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Syftet har även varit att identifiera kunskapsluckor. Denna översikt kan ge ett stöd för beslutsfattare, men rapporten ska främst fungera som ett underlag för dem som ska ta fram nya förebyggande metoder eller studera existerande metoder.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Den här översikten inkluderar 38 studier (36 unika) varav de flesta rörde hur olika faktorer i speldesignen påverkar spelande och spelproblem. Andra undersökte inverkan av skolinterventioner, faktorer i spelmiljön och strukturella faktorer såsom tillgänglighet och skattehöjningar. Inom området skolinterventioner gick det att göra metaanalyser av effekten, och resultatet visade en viss effekt i form av minskat spelande. Någon effekt för spelproblem kunde inte påvisas.

Tidigare översikter om spelförebyggande arbete pekar på att olika tillgänglighetsbegränsningar kan vara viktiga förebyggande åtgärder. Det kan då handla om att minska tillgängligheten som till exempel genom prishöjningar, öppettider eller åldersgränser. Enligt den här översikten finns indikationer på en effekt för tillgänglighetsbegränsade insatser även om vårt resultat inte finner tillräckligt med studier för att kunna ha vetenskaplig säkerhet, vilket innebär att kunskapsläget är oklart.

Att dricka alkohol under spelandet har visat sig vara en riskfaktor för spelproblem, och översikten visar att spelandet och riskbeteendet gällande spel kan minska om spelare avstår från alkohol. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att utveckla ett överdrivet spelande och sociala skadeverkning av spel. Underlaget i litteraturöversikten räcker dock inte för att avgöra vad det skulle innebära att inte servera alkohol på spelställen även om det tycks vara en olämplig kombination.

Ingen av spelstudierna var genomförd i Sverige. Så även om vissa av länderna kan ha flera likheter med Sverige, finns det ändå ingen dokumenterad kunskap om hur metoderna skulle fungera under svenska förhållanden. Dessutom finns få studier som undersökt hur olika grupper påverkas av insatserna, och som alltså visar hur vi kan minska skillnader i hälsa.

De flesta studierna undersökte inte hur insatserna påverkade spelproblem i populationen utan bara spelandet. Flera var också gjorda i experimentella miljöer på relativt få försökspersoner, ofta unga frivilliga psykologistudenter som spelade för pengar de fått i experimentet. Därför är det svårt att överföra resultaten till andra grupper i befolkningen eller naturliga miljöer. Det behövs fler studier som utvärderar metoderna i naturliga, mer komplexa miljöer.

En slutsats är att framtida forskning om metoder för att förebygga spelproblem måste lägga större vikt på studiedesign. Utvärderingar av insatsers effekter bör även sträva efter att anknyta till, och följa upp kunskap om, exempelvis risk- och skyddsfaktorer som framkommit ur de stora populationsstudierna. De utvärderingar som görs måste vidare formulera tydligare frågeställningar som systematiskt prövas i försöken. Det är också viktigt ta ställning till vilka försöksgrupper som bör ingå i de planerade studierna.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2016-03-03
  • Antal sidor: 138
  • Artikelnummer: 15160