Sexuellt riskbeteende i samband med utlandsresor

Allt fler svenskar reser utomlands − inte sällan till destinationer där förekomsten av hiv och andra STI (sexuellt överförda infektioner) är högre än i Sverige. Med det följer en potentiellt ökad risk för överföring av hiv och STI vid sexuella kontakter utomlands. Heterogeniteten bland utlandsresenärer är omfattande eftersom olika grupper och individer har mycket varierade syften med sina resor. Det saknas således en enhetlig modell för prevention riktad till utlandsresenärer som målgrupp.

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning, målgruppens karaktär och hur preventiva insatser bör formuleras i relation till personer som utsätter sig för sexuella risker under utlandsresor.

Bilaga 6a, 6b, 7a och 7b kan laddas ner här (PDF, 353 kB)

Bläddra och läs i rapporten längre ner

Sammanfattning

Utgångspunkten för den här litteraturöversikten är Folkhälsomyndighetens uppföljning av arbetet kring hivprevention som riktats till utlandsresenärer, enligt den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (proposition 2005/06:60).

2 023 studier identifierades efter sökningar i databaser och i översikten för sökning 1 (risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor) inkluderades 39 artiklar. Resultatet visar att ett flertal faktorer är associerade med ett sexuellt risktagande i samband med utlandsresor, men att bristen på hiv/STI-förebyggande interventioner är stor.

Studierna pekade på en generell samstämmighet kring faktorer som hade samband med sexuellt risktagande: att vara yngre, singel och man, en längre restid och alkohol-/drogkonsumtion.

Ett generellt sexuellt risktagande i hemlandet visade sig i några av studierna vara associerat med ett risktagande i samband med utlandsresa, dvs. det var inte nödvändigtvis utlandsresan i sig som medförde en ökad risk för hiv och andra STI.

Studierna var i huvudsak tvärsnittsstudier och endast ett fåtal var populationsbaserade. Det är svårt att jämföra dem sinsemellan pga. olika studiedesign, metod och kontexter. En majoritet av studierna omfattade europeiska resenärer, och litteratur kring specifika grupper av resenärer såsom äldre, migranter och sexköpare visade sig vara knapp.

I sökning 2 (hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer) kvalitetsgranskades fyra studier. Dessa beskrev insatser i kognitiv beteendeträning och motivation, STI-rådgivning på resemedicinsk mottagning och förenklad universell screening. Den sistnämnda insatsen visade sig framgångsrik i att få fler att testa sig för hiv/STI.

Sammantaget medför bristen på interventionsstudier av hög kvalitet svårigheter att uttala sig om tillförlitlighet i interventioner för att minska risken för överföring av hiv/STI vid utlandsresor.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2018-04-20
  • Antal sidor: 59
  • Artikelnummer: 18011

Öppna publikationen

Sexuellt riskbeteende i samband med utlandsresor(PDF 675 kB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.