I det här avsnittet ges en övergripande bild av både internationell och svensk forskning om hälsan för personer som har migrerat till Sverige eller till ett land med en liknande kontext, och hur migration kan påverka hälsan. Det är dock svårt att översätta resultat från internationella studier till en svensk kontext. I olika studier används bland annat ofta olika definitioner, vilket kan vara ett problem när man till exempel vill jämföra situationen för migranter i olika länder eller vill göra en systematisk litteraturgenomgång (23, 24).
Många gånger har migranter en bättre hälsa under de första åren jämfört med befolkningen i landet de flyttar till. Fenomenet är känt som ”the healthy immigrant effect” (HIE), eller ”healthy migrant paradox” (25, 26).
En del sjukdomstillstånd är mer vanligt förekommande bland personer med utländsk bakgrund än bland inrikes födda i flera europeiska länder, bland annat diabetes (27, 28), hjärt- och kärlsjukdomar (29), högt blodtryck (30) och kronisk njursjukdom, fetma och metabolt syndrom (28). Vidare finns studier där personer med utländsk bakgrund har en högre självrapporterad förekomst av till exempel allergi, kronisk bronkit, osteoartrit eller artrit och magsår jämfört med den övriga befolkningen (29, 31).
Vissa migrantgrupper kommer från länder där smittsamma sjukdomar är betydligt vanligare än i Sverige, exempelvis tuberkulos, hiv, hepatiter (främst B (HBV) och C (HCV)) samt vissa andra sexuellt överförbara sjukdomar (32-34). Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar varierar, och den var till exempel högre bland papperslösa än bland andra migranter i en studie (35). Utrikes födda med hiv tenderar dessutom att söka vård i ett relativt sent skede (36, 37), vilket ökar risken för aids.
Vaccinationstäckningen bland personer som migrerar är generellt sett lägre än bland personer som är födda i Europa (37, 38). I en nyligen genomförd studie om immunitet låg asylsökande vuxna i Nederländerna under den så kallade flockimmunitetsgränsen för mässling, påssjuka, röda hund och difteri (39). En dansk studie om vaccinationsstatus hos asylsökande barn visade att upp till en tredjedel av barnen behövde kompletterande vaccinationer. Behovet varierade mellan ursprungsländer; barn från Afghanistan och Eritrea var i större utsträckning ofullständigt vaccinerade än barn från Syrien och Somalia (40).
Psykisk ohälsa och migration är en utmaning att studera, till exempel varierar det hur man definierar psykiska sjukdomstillstånd, och hur den psykiska ohälsan har verifierats i olika studier – om den till exempel är självrapporterad eller baserad på vårdkonsumtion (41, 42). Det kan också finnas kulturella skillnader i hur psykisk ohälsa definieras (9,43).
Vid etableringen i det nya landet finns faktorer som i hög grad bidrar till en ökad risk och högre förekomst av psykisk ohälsa hos migranter, bland annat låg socioekonomisk status, låg etablering på arbetsmarknaden och utanförskap. Detta har visats gång på gång i forskning både från Sverige och från andra länder när det gäller olika tillstånd såsom depression, ångest och stressrelaterad sjuklighet (9, 29, 41-46). Just när det gäller självmord har man dock funnit att förekomsten var lika stor eller lägre bland migranter jämfört med den inhemska befolkningen (43, 46).
Mycket forskning om psykisk ohälsa och migration fokuserar på människor som varit på flykt, och flera studier har funnit att människor som flyr våldsamma konflikter är en särskilt utsatt grupp. De har en delvis högre förekomst av psykisk hälsa jämfört med andra migranter, t.ex. när det gäller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (9, 42-45, 47). Barn som upplevt krig har också en ökad förekomst av PTSD och depression (48, 49). Vidare har personer som kommit till Sverige som ensamkommande tonåringar (flyktingar) vårdats i psykiatrisk slutenvård i större utsträckning än inrikes födda och flyktingar som kommit till Sverige tillsammans med anhöriga (50,51).
Sämre tandhälsa bland flyktingar och asylsökande har vidare påvisats, bland annat i en forskningsöversikt från 2016 med studier från bland annat USA, Kanada, England, Frankrike och Italien (52). En svensk studie av fyraåringar från 2014 visade att andelen barn med karies var större bland barn som migrerat, eller vars föräldrar migrerat. Vidare visade studien att förekomsten av karies minskade mellan 2007 och 2012, men inte bland utrikes födda barn eller barn med utrikes födda föräldrar (53).