Enligt nationella befolkningsundersökningar har andelen som använt cannabis ökat under de senaste tio åren. Det handlar dock inte om några stora ökningar. I åldersgruppen 16–24 år har andelen personer som använt cannabis någon gång det senaste året varierat mellan cirka 5 och 10 procent under de senaste tio åren, och 2018 var den 7,7 procent. Däremot är ökningen något större i åldersgrupperna 25–34 år och 35–44 år under de senaste fem åren (5). Orsakerna till det ökade bruket i dessa åldersgrupper är fortfarande oklara såväl som om detta beror på att fler börjar använda cannabis i dessa åldersgrupper eller om det är en kohorteffekt, det vill säga att vissa årskullar har en särskilt hög användning.
Diagram 1. Använt cannabis (%) någon gång under det senaste året i olika åldersgrupper, 2008–2018*.
* Källa: Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor (HLV). Sedan 2016 samlas data in vartannat år, och därför finns ingen data för 2017.
Bland elever i gymnasiets år 2 har andelen som använt narkotika någon gång under det senaste året varit relativt oförändrad de senaste tio åren, och 2019 var den 13 procent (20). Cannabis är den vanligaste substansen. Andelen skolelever som använder cannabis mer frekvent har ökat över tid, men ökningen har avstannat under de senaste åren (20). Debutåldern för cannabisbruk bland elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 har ökat något sedan 2005 (6).
Folkhälsomyndigheten följer också cannabisutvecklingen genom andra indikatorer. Ett sätt är att följa beslag av tull och polis, även om den indikatorn i hög grad påverkas av myndigheternas resurser och inriktning. Detsamma gäller antalet som anmäls och antalet som lagförs för narkotikabrott. Ytterligare indikatorer är pris, styrkan på cannabis och antal personer som fått någon cannabisrelaterad diagnos. Vi rapporterar årligen dessa uppgifter till EU:s narkotikabyrå EMCDDA och sammanfattar uppgifterna i en publikation (21) Den svenska narkotikasituationen.
Både antalet beslag av cannabis och den beslagtagna volymen har ökat under de senaste tio åren. Detsamma gäller antalet anmälda narkotikabrott, och cannabis är den vanligaste drogen i samband med misstanke om eget bruk (22). Av de narkotikabrott som rapporterades 2018 gällde majoriteten eget bruk och innehav. Cannabispriserna har ökat något under 2000-talet, vilket främst beror på att styrkan (THC-halten) på dessa produkter har ökat (23).
Ytterligare indikatorer på cannabisutvecklingen är hur skolelever upplever tillgången till cannabis och risken med att använda cannabis. Drygt en fjärdedel av eleverna i gymnasiets år 2 uppger att de kan få tag på cannabis inom 24 timmar, och den andelen har legat relativt stabilt sedan 2012 då frågan infördes. Andelen elever som blivit erbjudna att köpa eller prova narkotika (oftast cannabis) har dock ökat något sedan 2012. Samtidigt kan man se att ungdomars attityd har förändrats: Det är fortfarande få som tror att det är riskfritt att använda cannabis varje helg, men en mindre andel tror att det innebär en stor risk (20).
Uppgifter om sjukhusvårdade kan också ge en indikation på brukets utveckling, och antalet som vårdas för cannabisrelaterade diagnoser har ökat under en längre tid. Denna statistik måste dock tolkas med försiktighet eftersom inrapporteringsgraden till Socialstyrelsen har förbättrats (5).
De vanligaste indikatorerna för cannabisutvecklingen tyder alltså generellt på en ökning av cannabisbruket i Sverige under den senaste tioårsperioden. Förändringarna är dock små och cannabisanvändningen i Sverige är fortfarande låg jämfört med andra europeiska länder. Det finns många faktorer som kan påverka attityderna till och användningen av cannabis, t.ex. policyförändringar och hur cannabis framställs i media och i samhället i övrigt.
Uppgifter om cannabisutvecklingen över tid finns i Folkhälsomyndighetens webbaserade verktyg Indikatorlabbet men även i Folkhälsodata och Folkhälsostudio.
