Statistik om antibiotikaresistens

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens toch stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

På Folkhälsomyndigheten sammanställer vi statistik utifrån vår övervakning av antibiotikaresistens och smittsamma sjukdommar. Sammanställningarna riktar sig i första hand till hälso- och sjukvården, men även till allmänheten.

Swedres-Svarm årsrapport

Swedres-Svarm-rapporten innehåller statistik över antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens hos bakterier från både människor och djur. Rapporten är en årlig samproduktion mellan Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Swedres-Svarm årsrapporter

Nationella indikatorer för antibiotikaresistens

För att följa utvecklingen av antibiotikaresistens i Sverige används två indikatorer.

  • Andel Escherichia coli (E. coli) från blododlingar som är resistenta mot 3:e generationens cefalosporiner (cefotaxim). Dessa bakterier kallas ofta ESBL.
  • Andel Staphylococcus aureus (S. aureus) från blododlingar som är resistenta mot cefoxitin. Dessa bakterier kallas ofta MRSA.
    Dessa ger en tydligare bild än tidigare använd indikator (antal anmälda fall av MRSA).

Varför nya indikatorer?

Antalet anmälda fall av MRSA påverkas av hur sjukvården upptäcker fallen och av yttre omständigheter. Dessutom är många personer endast bärare av MRSA utan att vara sjuka. Därför är det mer tillförlitligt att undersöka förekomst av resistens bland kliniska infektioner såsom allvarligare infektioner som upptäcks via blododlingar.

Figur 1. Indikatorer för antibiotikaresistens. Procent E. coli från blododling som är resistenta mot 3e generationens cefalosporiner (cefotaxim) (ESBL) och procent S. aureus från blododling som är resistenta mot cefoxitin (MRSA). Antal laboratorier som levererar data varierar under åren (från 9 till 22 lab).

Andelen ESBL bland E. coli och andelen MRSA bland S. aureus isolerade från blod ökar för varje år.

Internationell rapportering

Nationellt sammanställd resistensdata rapporteras årligen till EARS-Net (the European Antimicrobial Resistance Surveillance Network) och GLASS (Global Antimicrobial Resistance Surveillance System).

Rapportering till EARS-Net

EARS-Net samlar och analyserar data om antibiotikaresistenta bakterier från de nationella övervakningssystemen i Europa. I nuläget omfattar övervakningen åtta bakteriearter från invasiva infektioner.

Vi koordinerar och kvalitetssäkrar arbete med EARS-Net på nationell nivå.

European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net) (ecdc.europa.eu)

Rapportering till GLASS-AMR

Världshälsoorganisationen (WHO) har ett globalt system för övervakning av antibiotikaresistens, Global Antimicrobial Resistance Surveillance System (GLASS). Övervakningen omfattar flera olika bakterier samt olika provtyper.

Global Antimicrobial Resistance Surveillance System (GLASS) (who.int)

Förklaring till statistiken

De mätdata som accepteras för svensk resistensövervakning bygger på resultat som vi fått genom kvantitativa metoder (MIC, hämningszon) eller med kvalitativa metoder som identifikation av kända resistensgener eller deras genprodukter. Brytpunkter bestäms enligt NordiCAST (Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing).

Mer att läsa inom Övervaka antibiotikaresistens