Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)

Annan benämning: verotoxinproducerande E. coli (vtec), shigatoxinproducerande E. coli (stec).

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Infektion med Enterohemorragisk E. coli (ehec) är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda symptom till blodig diarré samt leda till njursvikt på grund av så kallat hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS).

Vad orsakar ehec-infektion och hur sprids den?

Ehec producerar gift (shigatoxin) som svarar för många av sjukdomssymtomen. Flera serotyper (varianter av bakterien) kan orsaka sjukdom, och den vanligaste vid utbrott har varit ehec O157:H7.

Idisslare, framför allt nötkreatur, är reservoar för ehec. Djuren blir inte själva sjuka av bakterierna-. Oftast smittas människor via med bakterierna förorenade, råa, otillräckligt tillagade eller opastöriserade livsmedel eller vatten. Smittan kan också spridas via kontakt med djur som bär bakterierna eller kontakt med deras gödsel samt bad i med bakterierna förorenat vatten. Smitta mellan personer förekommer.

Symtom och komplikationer

Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré. Illamående och kräkningar och feber kan förekomma. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos, framför allt barn under fem år och äldre, kan hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) utvecklas. HUS innebär sönderfall av röda blodkroppar och njursvikt, ibland med blödningar som följd. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys. Det är enbart vissa typer av ehec som kan orsaka allvarlig sjukdom såsom HUS, medan andra typer enbart orsakar milda symtom. De senaste åren har mellan 2-5 % av fallen utvecklat HUS. Man kan vara bärare av ehec utan att ha symtom både av de mer sjukdomsalstrande typerna och av de som enbart orsakar mildare symtom.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och eller påvisning av bakterien med molekylärbiologiska metoder.

Behandlingen inriktar sig mot att lindra patientens symtom, om njurarna är påverkade kan dialysbehandling krävas. Antibiotikabehandling ges vanligen inte vid EHEC-infektion.

Förebyggande åtgärder

God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Smitta från person till person förekommer, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall. Väl genomstekt kött minskar risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad och grönsaker, sallad och frukt sköljda. Man bör tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur. Bad i närheten av framförallt nötkreatur och får kan utgöra risk för smitta.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Infektion med (ehec) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras. Vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären.

Exempel på utbrott

Under sommaren 2018 inträffade ett av Sveriges största utbrott av ehec O157, klad 8, en typ som är känd för att kunna orsaka allvarlig sjukdom. Totalt hade 116 personer mikrobiologisk eller epidemiologisk koppling till utbrottet, 14 drabbades av HUS. Det som initialt såg ut som lokala utbrott vid pizzeriarestauranger och badplatser visade sig mikrobiologiskt vara kopplade. Vid restaurangutbrotten misstänktes någon form av sallad. Smittkällan kunde dock inte fastställas men då personer insjuknade i olika delar av landet var det sannolikt en livsmedelsburen smitta.

Under 2011 inträffade ett större utbrott i norra Tyskland med en ovanlig variant, O104:H4. Utbrottet resulterade i fall bland hemvändande resenärer i ett flertal europeiska länder. Av dem som insjuknade hade betydligt fler än förväntat drabbats av allvarliga symtom. I Tyskland rapporterades över 4 000 fall varav närmare 800 fall utvecklade HUS. Dessutom avled över 50 personer. I Sverige drabbades ett 50-tal personer som besökt Tyskland, en tredjedel av dem utvecklade komplikationen hus och en person avled. Av de smittade var alla vuxna och majoriteten kvinnor, vilket är ovanligt. Endast ett fall av de smittade svenskarna misstänkts ha berott på person till person smitta. Smittkällan var groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten.

Ett stort EHEC-utbrott inträffade 2005 då 135 fall, varav 11 med HUS, smittades med EHEC O157 i flera län i södra Sverige. En omfattande utredning ledde till isbergssallad som trolig smittkälla. Salladen spårades tillbaka och hade blivit bevattnad med vatten som visades positivt för verotoxin. EHEC O157 isolerades från gödsel från nötkreatur på en gård uppströms bevattningskanalen. Genetisk typning visade att det var samma bakteriestam i gödseln som hos de smittade människorna. Salladen drogs tillbaka från marknaden och utbrottet stoppades.

Läs mer på andra webbplatser

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad om sjukdomar

CDC: E.coli infection

1177 Vårdguiden

Privatpersoner hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning och hjälp eller till närmaste vårdcentral, infektionsklinik eller vaccinationsmottagning för medicinsk bedömning.

Statistik över Enterohemorragisk E. coli infektion (EHEC)

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan