Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om hepatit A
LyssnaAnnan benämning: Epidemisk gulsot.
Sidans information
Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Årligen rapporteras cirka 100 fall i Sverige, varav knappt hälften har smittats i Sverige.
Vad orsakar hepatit A och hur sprids det?
Hepatit A orsakas av ett virus som tillhör familjen Picornaviridae, vilket betyder litet RNA-virus. Den kan orsaka inflammation i levern, varvid patienten kan bli gul i huden (gulsot). Hepatit A-virus överlever länge i vatten och kan anrikas i till exempel ostron och musslor. Virus kan även smitta från andra typer av livsmedel som antingen har kontaminerats från en smittad person eller bevattnats med förorenat vatten.
Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och kan därigenom spridas via mat eller vatten som förorenats med avloppsvatten. Smittan kan spridas direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom till exempel samma hushåll eller förskola, men smittan kan också spridas sexuellt.
Barn upp till sju års ålder blir sällan nämnvärt sjuka trots att de smittats. De kan ändå utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Man är smittsam under senare delen av inkubationstiden (sju till tio dygn före sjukdomsdebuten) samt cirka en vecka efter det att symtomen uppträtt, totalt tre till fyra veckor. Sjukdomen blir aldrig kronisk.
Inkubationstiden är två till sex veckor, i medeltal fyra veckor.
Symtom och komplikationer
Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Det är inte alla som blir gula, men de flesta är besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader.
Diagnostik och behandling
Diagnosen ställs i regel kliniskt men verifieras genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod. Hepatit A läker normalt utan bestående men. Dödligheten är låg, väl under en procent. Sjukdomen ger en livslång immunitet. Någon specifik behandling finns inte.
Förebyggande åtgärder
Vid resa till områden där smitta förekommer rekommenderas vaccin i förebyggande syfte. Efter vaccination med två doser varar skyddet minst 25 år.
Om man inte är vaccinerad bör man i länder där smitta förekommer vara noga med handhygienen och säkerställa att man dricker rent vatten och äter mat som är tillagad. Hepatit A-virus dör vid kokning.
Gammaglobulin används främst vid specifika utbrottssituationer. Det ger en kortvarig skyddseffekt, som längst fyra till fem månader.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Hepatit A klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.
Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Hepatit A är en smittspårningspliktig sjukdom. När det uppträder inhemska fall gäller det att snarast finna och undanröja smittkällan. I samtliga fall, alltså även när en person har smittats utomlands, kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra fortsatt smittspridning.
God handhygienen, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering, är viktigt när det gäller att komma till rätta med fortsatt smittspridning.
Exempel på utbrott
2016
Under 2016 startade flera olika utbrott av hepatit A kopplat till sexuell smitta i Europa. Ett tjugotal länder, däribland Sverige, har fram till mars 2018 rapporterat drygt 4 000 fall varav majoriteten tillhör gruppen män som har sex med män (MSM). Typningsresultat visar att det är tre olika varianter av genotypen IA som sprids i de olika länderna och ger upphov till utbrotten. Den främsta smittvägen misstänks vara sexuell smitta och endast ett mindre antal fall av livsmedelsburen smitta har rapporterats. I Sverige är det 29 fall, varav 25 män och 4 kvinnor, som kan kopplas till utbrotten. Majoriteten av dessa har smittats utomlands, framför allt i Spanien. Trots åtgärder som vaccination av riskgrupper och information om hygienrutiner och säkert sex, fortsätter utbrotten om än i minskad omfattning.
2013–2014
Frysta, importerade bär orsakade under 2013–2014 de två största livsmedelsburna utbrotten av hepatit A som dokumenterats i Norden respektive Europa. Det första utbrottet drabbade samtliga nordiska länder och totalt smittades 77 personer, varav 17 i Sverige, med liknande genotyp IB stammar. De flesta fallen insjuknade under våren 2013. Majoriteten av de svenska fallen var kvinnor (71 %) och medianåldern var 41 år. Utredningen visade att den sannolika smittkällan var frysta jordgubbar från Egypten och Marocko som distribuerats till Sverige, Norge, Finland och Danmark. Hepatit A virus kunde dock inte påvisas i några av de misstänkta frysta bärprodukterna. Samtidigt under våren 2013 startade ytterligare ett utbrott som fortsatte under 2014. Utbrottet identifierades i Italien och totalt misstänktes drygt 1500 personer i 13 europeiska länder vara kopplade till utbrottet. Påvisandet av en identisk genotyp IA stam hos 361 personer, varav 10 i Sverige, gjorde det möjligt att koppla ihop fallen och verifiera att det rörde sig om ett europeiskt utbrott. Majoriteten av de svenska fallen smittades under våren 2014 och hälften var kvinnor, medianålder 44 år.
Sex fall uppgav att de ätit frysta bär och/eller smoothies varav tre på samma spahotell. Ett omfattande utredningsarbete visade att den sannolika smittkällan var frysta bär som distribuerats till ett flertal europeiska länder och hepatit A virus kunde påvisas i 16 olika frysta bärprodukter. En enskild smittkälla kunde aldrig helt identifieras men björnbär från Bulgarien och röda vinbär från Polen var de vanligaste ingredienserna i de kontaminerade bärprodukterna. Gemensamt för utbrotten var att de frysta bären inte hade värmebehandlats innan de konsumerades utan använts direkt i smoothies, efterrätter och dylikt. För att förhindra vidare smitta återkallades misstänkta kontaminerade bärprodukter och allmänheten uppmanades att koka frysta bär innan konsumtion.
2009
Under första halvåret 2009 pågick ett utbrott med en viss genotyp av hepatit A i Sverige, framför allt i Stockholmsområdet. Utbrottet började under december 2008 och omfattade totalt 31 fall varav 21 var inhemskt smittade. Orsaken till utbrottet förblev okänd. Typningsresultaten visade att samma genotyp förekom i utbrott även i Frankrike och Spanien under 2009. I dessa länder spreds sjukdomen till skillnad från i Sverige i till att börja med gruppen MSM (män som har sex med män). Av de 31 svenska fallen smittades sju i Spanien och Frankrike. Tre personer smittades sexuellt.
2004
Under sommaren 2004 rapporterades ett stort internationellt utbrott av hepatit A med ursprung från Hurghada, Egypten. Totalt rapporterades 266 fall, varav 10 personer var svenskar. En utredning av vaccinationstäckningen gjordes bland de svenska Hurghada-resenärerna. Av 112 intervjuade var 38 ovaccinerade. Av dessa insjuknade 10 (26 procent). Av de vaccinerade insjuknade inte någon.
1998
1998 inträffade ett stort utbrott av hepatit A i Norrköping. Smittspridningen utgick från en utlandssmitta varifrån några småbarn spred smittan vidare till tre olika förskolor. Via andra barn på förskolorna spreds smittan vidare till sju föräldrar som insjuknade i klassisk hepatit A. Totalt blev minst 24 småbarn smittade och ungefär hälften av dessa hade lätta sjukdomssymtom. För att begränsa epidemins utbredning gavs totalt cirka 1 500 doser gammaglobulin.
1995
1995 drabbades ett drygt hundratal intravenösa missbrukare i Malmöregionen av hepatit A. Epidemin spred sig sedan över Göteborg, och 1997 var Stockholm epidemicentrum med 176 fall. Smittat amfetamin misstänktes vara smittkällan i missbrukarleden, men smitta från person till person tycks också ha förekommit.