Sjukdomsinformation om leptospirainfektion

Leptospirainfektion orsakas av bakterier som kan spridas till människor från djur. Symtomen varierar från milda till, i sällsynta fall, livshotande. Infektionen förekommer i hela världen, främst i varmt och fuktigt klimat. I Sverige diagnostiseras ett fåtal fall varje år och dessa har vanligtvis smittats utomlands.

Vad orsakar leptospirainfektion och hur sprids sjukdomen?

Leptospirainfektion orsakas av bakterien Leptospira interrogans som är spiralvridna så kallade spiroketer. Många olika däggdjursarter kan bära på smittämnet inklusive hundar, nötboskap, svin och gnagare såsom råttor.

Smittan sprids främst via urin från smittade djur, i regel genom direktkontakt eller via vatten eller blöt jord som förorenats av smittsam urin. Smittämnet kan tränga in i små sår eller rispor i huden, men även via slemhinnor, till exempel mun och ögon. Risk för smitta finns därför vid översvämningar och vattenaktiviteter i sjöar och floder. Även professionellt arbete i avloppsmiljöer är förenat med en smittrisk. Smitta efter djurbett och mellan människor finns beskriven men är mycket ovanlig.

Symtom och behandling

Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligen 5–14 dagar.

Sjukdomsbilden varierar. Vanligast är en helt symtomlös infektion eller en infektion med influensaliknande symtom, som ofta går över utan att orsaken fastställts.

I ovanliga fall kan bakterierna orsaka blodförgiftning (sepsis), med risk för komplikationer såsom lever- och njurpåverkan, blödningar samt hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Dödsfall förekommer.

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika.

Genomgången sjukdom ger inte säker immunitet, eftersom det finns många varianter av leptospirabakterien.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.

Sjukdomen diagnostiseras genom detektion av antikroppar liksom genom att smittämnets arvsmassa påvisas i patientens blod eller urin med molekylärbiologiska metoder vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot sjukdomen tillgängligt i Sverige. Den som i sitt arbete riskerar att utsättas för smitta bör använda lämplig skyddsutrustning för ändamålet.

Om man umgås med en leptospirainfekterad hund kan smittrisken minimeras. Mer information om detta finns i Smittskyddsläkarföreningens informationsblad.

Informationsblad till dig som kan ha utsatts för smittat – Leptospiros (slf.se)

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Leptospirainfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Exempel på tidigare utbrott

År 2000 smittades 29 av 304 atleter som deltog vid multisporttävlingen Ecochallenge i Malaysia.
I juli 2007 inträffade ett utbrott av leptospirainfektion som drabbade 24 jordgubbsplockare på en gård i Tyskland. Smittan kunde återfinnas hos åkersorkar som var vanliga på fältet. Riskfaktorer för sjukdomen var sår på händerna och kontakt med sorkar. Sommaren 2007 hade varit ovanligt våt och varm vilket kan ha gynnat smittspridningen.
I samband med en översvämning i Köpenhamn 2011, smittades fem avloppsarbetare varav en dog.
År 2016 smittades sju kajakpaddlare på en flod i Bretagne, Frankrike.

Läs mer