Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Här finns material som är utformat för att underlätta för aktörer på nationell, regional och lokal nivå att sprida kunskap, skapa förståelse och uppnå samsyn kring folkhälsopolitiken.

Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från flera sektorer i samhället. Statliga myndigheter behöver tillsammans främja och driva på utvecklingen av folkhälsoarbetet inom respektive områden för att nå det folkhälsopolitiska målet.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

De nio faktabladen här nedanför synliggör tillsammans att arbetet för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling.

Presentationerna bidrar till att skapa ett gemensamt språk och underlätta kommunikationen om folkhälsopolitiken. Du är välkommen att använda materialet för att presentera den nationella folkhälsopolitiken och arbetet med att genomföra den.

Här listas publikationerna om samordningen av den nationella folkhälsopolitiken som Folkhälsomyndigheten har publicerat de senaste åren.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Friluftsliv och naturupplevelser bidrar till viktiga resurser för en god folkhälsa som också kan påverka de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Flera av folkhälsopolitikens målområdena har en mer eller mindre tydlig koppling till friluftslivspolitiken.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten är ett kunskapsunderlag framtaget för Sveriges deltagande i FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2021.

Vid ett webbinarium den 9 maj 2023 presenterade vi resultat och slutsatser från rapporten Folkhälsopolitik och regional utvecklingspolitik – En jämförande analys.

Folkhälsa betraktas alltmer som en viktig drivkraft för att nå en hållbar samhällsutveckling. Genom ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter och mer samverkan skulle folkhälsopolitiken och den regionala utvecklingspolitiken kunna förstärka varandra och bidra till varandras måluppfyllelse.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som

Illustrationerna för de folkhälsopolitiska målområdena underlättar kommunikationen och bidrar till igenkänning. Använd dem gärna.

Den 30 januari 2026 lanserades Fokus folkhälsa – återkommande webbinarier för dig som arbetar med folkhälsa eller är intresserad av folkhälsofrågor. Innehållet tar avstamp i den nationella folkhälsopolitiken och omfattar bredden i folkhälsoarbetet och Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Här finns information om vår samordning inom målområdet arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.