Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.

Varje år dör omkring 700 000 människor i världen av suicid, och de flesta som avlider är män. Det finns stora geografiska skillnader i hur vanligt suicid är, både bland män och kvinnor.

Sambandet mellan stigma och suicid är komplext och kan ses ur olika perspektiv. För att närmare förklara sambandet har vi i skriftliga intervjuer låtit några personer med lång erfarenhet och kunskap inom området delge sina tankar och reflektioner.

Rapporten påvisar inget samband mellan alkoholkonsumtion och självmord för perioden 1995–2015. En ökning i lokala alkoholförebyggande insatser är relaterad till en minskning av suicidförsök vilket ger visst stöd för att lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök.

Suicid är något som många känner sig obekväma att prata om. Ibland hänvisas det till att suicid omgärdas av ett tabu eller stigma. Men kopplingen mellan stigma och suicid är komplex.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän som arbeta med suicidprevention på regional och lokal nivå. Den riktar sig också till personer som rapporterar om suicid, exempelvis journalister.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Kunskapsstöd om hur suicid kan förhindras och förebyggas.

Analyserad och kommenterad statistik om suicid (självmord) samt statistik i tabeller och diagram.

Den 25-26 oktober samlas över 500 deltagare på den nationella suicidpreventiva konferensen i Östersund. Folkhälsomyndigheten är en av arrangörerna, och i samband med konferensen publicerar vi en ny temarapport om suicidprevention för att belysa myndighetens arbete på området.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och suicidprevention.

En kartläggande litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget om suicidförebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården. Faktabladet sammanfattar effekterna av olika typer av insatser som kan minska suicid, suicidförsök och suicidtankar.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med självmordsprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.

På den här sidan har vi samlat information om nationella möten och konferenser som Folkhälsomyndigheten arrangerar, samt några av de utbildningar som finns inom området suicidprevention.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.